Underläkaren Michel Laji underkändes på eAT-provet med några få poäng. Han begärde en omrättning eftersom han var missnöjd både med ett antal frågor och med rättningen. Resultatet förblev underkänt – men han var fortsatt missnöjd med hur rättningen gjorts. Därför ville Michel Laji dels ha en ny rättning, dels veta vem som rättat provet och vilka kvalifikationer personen hade.

– Det är för dålig kvalitet på provet. Rättningen är godtycklig och det görs ingen extern kvalitetssäkring. Många frågor är öppna och dåliga och det finns inga kriterier för att definiera vad som är ett »gott kliniskt tänk«. Det måste finnas en struktur så att det blir lika för alla oavsett vem som rättar, säger han till Läkartidningen.

Karolinska institutet, KI, ansvarar för administ­rativt stöd och förvaltning av eAT-provet, men AT-nämnden är ansvarig för provet. Nämnden består av ledamöter från de sju universitet som har rätt att utfärda läkarexamen. KI och AT-nämnden nekade Michel Laji både att få reda på vem som rättat och att få en ny rättning med hänvisning till sina regler för eAT-provet. Rättning, liksom omrättning sker anonymt för att undvika jävssituationer. Identiteten på dem som rättar lämnas inte ut för att skydda dem från trakasserier, enligt KI.

Michel Laji Foto:Privat

Men han lät sig inte nöjas med det, utan vände sig till flera myndigheter i hopp om att kunna överklaga beslutet. Problemet är att eAT-provet varken faller under Socialstyrelsens eller Universitetskanslersämbetets, UKÄ:s, tillsyn. Ansvaret för provet ligger under berörd högskola, meddelar Socialstyrelsen i sitt svar. Myndigheten skriver att det närmast är ett politiskt beslut att förändra det. UKÄ meddelar i sin tur att myndigheten varken kan ändra KI:s beslut eller ha synpunkter på rättningen eftersom provet inte utgör en högskoleutbildning. Läkarna som gör AT och det efterföljande provet är inte längre studenter.

»Karolinska institutet (KI) har huvudansvaret för att anordna provet. Eftersom KI är en myndighet måste de följa förvaltningslagens (2017:900) bestämmelser. I övrigt finns inga nationella bestämmelser kring AT-nämndens verksamhet eller kunskapsprovets utformning«, skriver UKÄ i sitt svar till Michel Laji. UKÄ upplyser även om att det tidigare har funnits invändningar mot den ordningen. Myndighetens föregångare Högskoleverket föreslog nämligen att AT-nämndens verksamhet skulle regleras för flera år sedan, men det blev aldrig så.

Nu har Michel Laji anmält AT-nämnden och KI till Justitieombudsmannen, JO. Han tycker att lärosätets och nämndens hantering av hans begäran och egna regelverk runt provet är mest graverande. »AT-nämnden tycks ej vet om vilka regler och lagar som styr deras myndighetsutövande«, skriver han i sin JO-anmälan.

– Det är ett lagbrott och en skandal. Ända sedan starten på AT-provet har KI och AT-nämnden fört provskrivare bakom ljuset och nekat dem deras rättigheter. Som myndighet är KI skyldiga att informera provskrivaren om hur de ska gå till väga om de vill överklaga.

Han ifrågasätter också KI:s och AT-nämndens beslut att sekretessbelägga rättarnas identitet med hänvisning till att de kan riskera trakasserier.

– Finns det verkligen ett påtagligt hot? Och är det ett tillräckligt starkt argument för att vägra provskrivare insyn?

Dessutom efterlyser han en extern granskning av provet.

– Mitt fall visar vilken gråzon detta varit och är. Jag trodde att Socialstyrelsen hade det ansvaret. Jag tycker de borde ha det eftersom de ger ut läkarlegitimationer. Det är ändå ett så pass viktigt och avgörande prov för läkaren och för patienterna, som måste kunna lita på att läkaren har den kompetens som krävs.

Förutom sin JO-anmälan, har Michel Laji överklagat KI:s beslut till Förvaltningsrätten.

Vad hoppas du det ska leda till?

– Personligen hoppas jag på att få en extern omrättning, och att jag då får de 2,5 poäng som saknas för att få godkänt resultat. Jag arbetar som läkare och läser samtidigt en masterutbildning, därför hinner jag inte göra om provet. Men i ett större perspektiv hoppas jag också på ökade rättigheter för provskrivarna och bättre kvalitet på provet.

Efter JO-anmälan har KI gjort en egen utredning. I sitt yttrande till JO ger KI:s rektor Annika Östman Wernerson Michel Laji rätt på flera punkter. Enligt henne borde KI ha låtit en domstol pröva om rättningen gick att överklaga. »Det är förvaltningsrätten och inte KI som ska pröva om beslutet går satt överklaga«, skriver KI-rektorn. Hon ger även AT-nämnden kritik för bristfällig och felaktig hantering när underläkaren begärt att få veta vem som rättat provet, vilket bör prövas som en begäran om allmän handling enligt KI:s utredning.

Även KI pekar på att AT-nämnden har en oklar rättslig ställning, och uppger att KI har inlett ett arbete för att skapa bättre rutiner runt eAT-provet. Det handlar bland annat om juriststöd och utbildningsinsatser i ärendehandläggning, enligt KI:s rektor.

JO väntar tidigast fatta ett beslut i ärendet under senare delen av 2023.

eAT-provet hålls fyra gånger per år

För att få legitimation efter läkarexamen krävs fullgjord allmäntjänstgöring, AT, och godkänt resultat i skriftlig datorbaserad examination – eAT-provet. Provet genomförs fyra gånger per år.

Ansvariga för provet är AT-nämnden, som består av ledamöter från de sju universitet som har rätt att utfärda läkarexamen. Universiteten utser en ledamot och en suppleant vardera till AT-nämnden, som ska vara sammansatt så att representation finns från alla fyra ämnesområden som ingår i examinationen. 

Ansvar för att organisera och samordna konstruktionen av den skriftliga och datorbaserade examinationen roterar mellan de sju ansvariga universiteten. Representanterna från samtliga universitet deltar i den slutgiltiga kvalitetssäkringen och godkännandet av provet. Karolinska institutet, KI, ansvarar för administ­rativt stöd och förvaltning av eAT-provet.

Rättning, liksom omrättning sker anonymt för att undvika jävssituationer. Identiteten på dem som rättar lämnas inte ut för att skydda dem från trakasserier, enligt KI.

Enligt AT-nämndens regler kan alla som ligger nära godkänt begära omrättning om det sker inom fem dagar efter utskickat resultat. Enligt reglerna tillåts omrättning bara en gång.