Läkare i världen och Amnesty anmäler Sverige till Europarådet

Artikeln har uppdaterats med en kommentar från Socialdepartementet.

Människorättsorganisationerna Läkare i världen och Amnesty International har dokumenterat 129 fall runtom i landet där EU-medborgare nekats vård som de borde ha rätt till. Arbetet började för snart två år sedan för att samla bevisning till en kollektiv anmälan, vilken nu har skickats till Europeiska kommittén för sociala rättigheter. Det är en del av Europarådet, en mellanstatlig organisation fristående från EU som till stor del arbetar med mänskliga rättigheter. Amnesty och Läkare i världen menar att Sverige bryter mot sina internationella åtaganden genom att vården går emot både svensk och internationell lag.

– Vi försöker genom att lägga fram bevisningen visa att det finns ett strukturellt problem där det finns systematiska kränkningar av just den här gruppen utsatta EU-medborgare som Sverige gjort sig skyldig till. Även om det är regionerna som ansvarar för sjukvården, är det staten som har en skyldighet att se till att det är tydligt vad som gäller, säger Hannah Laustiola, generalsekreterare Läkare i världen.

Ofta handlar det om romer som kommit tillfälligt till Sverige och som saknar EU-kortet för vård utomlands, vilket i sin tur kan bero på diskriminering i hemlandet. Avsaknaden av kort kan göra att personerna nekas vård av administrativa skäl. Ibland har sjukhusen också försökt utreda om patienterna uppehållit sig för länge i Sverige och efterfrågat resehandlingar.

– Vi menar att det är viktigt att man, oavsett om man har sjukförsäkringskortet och oavsett hur länge man befunnit sig i landet, ska ges rätt till grundläggande vård – åtminstone på samma villkor som papperslösa som ju har rätt till vård enligt lagen för vård av tillståndslösa personer. Det tycker vi är ett minimum, säger Hannah Laustiola.

En läkare som haft många EU-migranter som patienter är Agmall Sarwari. Han är specialist i allmänmedicin i Stockholm, volontärarbetare på Läkare i världen och har varit med att starta en satellitmottagning för gruppen i Söderort. Han har haft fall som är med bland de 129; patienter som remitterats men nekats vård av remissinstansen.

– Det sker regelmässigt. Det är en kamp för oss när vi skickar våra remisser, att faktiskt få till stånd att sjukhusen tar emot dem. Ofta anger sjukhusen att patienterna ska tillbaka till sitt land och erhålla vård där i stället, säger Agmall Sarwari.

Han berättar om några fall från Läkare i världens och Amnestys anmälan. En kvinna som skulle föda nekades vård och fick föda på en parkeringsplats i minusgrader. En annan nekades abort och utförde ett ingrepp på egen hand. En person med svår blodpropp nekades vård. Och en patient med fotfraktur som han hade i Söderort nekades vård.

– Han kommer att få leva med det livslångt. Det hade läkt fel så det resulterade i en hälta, berättar Agmall Sarwari och fortsätter:

– Vi känner oss så hjälplösa. Vi som läkare vill ge vård till de sjuka.

Läkare i världen och Amnesty tror att det finns ett kunskapsglapp i vården, framför allt hos administrativ personal. Och det tycker man i så fall inte är så konstigt. Hannah Laustiola påtalar att lagen inte är så tydlig och att olika aktörer kan tolka den på olika sätt.

– Rädslan att göra fel tycks väga tyngre än rädslan för att neka någon vård som kanske får förvärrade hälsokomplikationer eller till och med dör. För det kan vara den yttersta följden av att folk kan gå obehandlade, säger hon och tillägger att det är viktigt att personalen inte ska behöva agera migrationspoliser i sitt jobb.

Amnesty och Läkare i världen lyfter också fram Region Jämtland Härjedalen, den enda region som formaliserat hjälp till utsatta EU-migranter genom ett PM till de anställda. Hannah Laustiola citerar ur det: »Ingen människa ska behöva argumentera för sin rätt till vård i en akut situation«.

– Den ståndpunkten tycker vi vore rimlig att också andra regioner antog. Men det är också statens ansvar att se till att man har de förutsättningarna, att det inte är upp till varje region att avgöra.

Med anmälan till Europeiska kommittén för sociala rättigheter vill organisationerna belysa frågan, att den svenska lagen ses över och Sverige ska ta ett tydligare ansvar.

– Vi hoppas att Sverige ska leva upp till sitt ansvar när det gäller de åtagande man gjort kring mänskliga rättigheter, både gällande rätten till hälsa och sjukvård men också icke-diskriminering, säger Hannah Laustiola och fortsätter:

– Det är lite upp till bevis för Sverige: är mänskliga rättigheter bara vackra ord på papper eller är det någonting man också kan leva upp till i handling?

Genom pressansvariga lämnar Socialdepartementet följande skriftliga kommentar:

»Lagen är tydlig med att alla som vistas i Sverige har rätt till vård som inte kan anstå, det kan vara akutvård eller hjälp att genomföra en abort. Det är regionernas uppdrag att följa lagen och ansvariga myndigheters uppgift att säkerställa att den efterlevs.«