Det är ungefär 15 år sedan Svenska läkaresällskapet inrättade IT-kommittén, som senare bytte namn till Kommittén för e-hälsa. Den är rådgivande för sällskapet och är numera representerad i bland annat Socialstyrelsens e-hälsoråd och i SIS (Svenska institutet för standarder) arbetsgrupp för hälsoappar.
I dag fokuserar man mycket på kompetens, något det finns ett stort behov av för att delta både i utvecklingsarbete och i undervisning.
– Vi har till exempel varit inblandade i den nya sexåriga läkarutbildningen, där Utbildningsdepartementet satt som nytt delmål att läkarstudenten ska behärska digitala verktyg i klinik, utveckling och forskning, säger Göran Petersson, som är ordförande i Kommittén för e-hälsa, professor emeritus i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet och något av en frontfigur på området i Sverige.
För ST-läkare tog kommittén fram en kurs tillsammans med Linnéuniversitetet, E-hälsomyndigheten, Region Kalmar län och Karolinska universitetssjukhuset. De 40 platserna blev fulltecknade på tre dagar. Läkaresällskapet skulle gärna ordna kurser för färdiga specialister, men säger att tiden inte finns.
Och det leder till ytterligare en aspekt som man för e-hälsa jobbar med. Kommittén har tänkt inventera kompetensen i landet genom att diplomera personer i klinisk informatik. Göran Petersson jämför med det man gjorde i palliativ medicin för snart 20 år sedan. Det var ett första steg mot den tilläggsspecialitet som blev till 2015.
– Och vi tänker oss något likadant: att vi tillsammans med Svensk förening för medicinsk informatik (SFMI) startar en diplomering, och efter ett antal år ansöker vi om en tilläggsspecialitet i klinisk informatik. Detta har Socialstyrelsen inget emot – tvärtom, de applåderar det. Men allt får ta sin tid, säger Göran Petersson.
