Läkarförbundets enkät visar stort missnöje med de digitala systemen

I Läkarförbundets enkät svarade 42 procent att de inte tyckte att verksamhetens digitala system var enkla att använda (se grafik längst ned). Och i fritextsvaren framkommer en viss frustration. »Jag arbetar i åtta (8!) olika system som inte kommunicerar med varandra«, skriver exempelvis en läkare.

Marina Tuutma, ordförande i Läkarförbundets digitaliseringsråd (LDR), säger att många läkare måste anpassa sig till verktyget, snarare än att verktyget anpassas efter deras arbete.

– IT-lösningar är något som läkare ofta uppger vara de största tidstjuvarna. Det stjäl mycket tid från det fysiska patientarbetet. Politikernas förväntningar är att systemen ska underlätta och minska administrationen, men tyvärr är det tvärtom med de lösningar som vi fått till oss, säger hon och fortsätter:

– Läkare blir nästan slavar under digitala system, i stället för att systemen underlättar och gör arbetet mer effektivt.

Enkäten pekar också på stora regionala skillnader. I Västernorrland är man exempelvis måttligt förtjust i regionens system. Två tredjedelar är missnöjda och instämmer i låg grad eller inte alls i påståendet att systemen skulle vara enkla. Totalt tycker mer än hälften av läkarna i nio regioner att systemen i någon utsträckning är svåra att använda. 

I Kronoberg är man däremot mycket nöjdare: bara en dryg tiondel (13 procent) uttrycker den kritiken. Man är också ganska positiva i Kalmar län, i Dalarna och på Gotland.

Därefter kommer Region Stockholm, som är den nöjdaste bland storstadsregionerna. 71 procent höll helt eller delvis med om att systemen är enkla. I Västra Götaland och Skåne var siffrorna 48 respektive 47 procent.

En annan observation är att systemen upplevs enklare i privat sektor. Där tycker 71 procent att systemen är helt eller delvis enkla, mot 56 procent i offentlig sektor, och 25 procent är helt nöjda, mot 13 procent i offentlig sektor. 

Kanske hänger det ihop med vilken delaktighet läkarna har haft när nya digitala system ska införas. 39 procent i privat sektor tyckte att de varit helt eller delvis delaktiga. Motsvarande siffra inom offentlig verksamhet var 28 procent.

– Är medarbetarna delaktiga ökar det möjligheten att göra rätt i processen med införande av digitala system, säger Johan Månflod, specialist i allmänmedicin i Region Uppsala och ledamot i digitaliseringsrådet.

Han tillägger:

– Man borde också involvera studenter innan de förstörs av konventioner.

Shabnam Zamani, ledamot i SLF student och adjungerad i digitaliseringsrådet, påpekar att den digitala utvecklingen inte har nått läkarutbildningen än. Hon säger att utbildningen fortfarande präglas av exempelvis fysiska påskrifter. 

Men Shabnam Zamani tycker också att systemen ute i verkligheten är onödigt komplicerade.

– Något är fel om jag som ung ska behöva gå en kurs, säger hon, apropå hur intuitiva vissa system (inte) är.

Läkarförbundet lägger fram ett antal krav för att digitaliseringen ska fungera bra. Man vill exempelvis se en gemensam inloggning för alla system en läkare använder, en nationell standardisering av information så att olika system kan kommunicera bättre och att professionen ska involveras i utvecklingen.

Rapporten finns på Läkarförbundets webbplats.