Ny publicerar alltså Läkemedelsverket nya behandlingsrekommendationer för atopisk dermatit. De ersätter de förra rekommendationerna som publicerades 2005 och därmed har fått ganska många år på nacken.
En nyhet är de nya, effektiva systemiska läkemedelsbehandlingar som kommit på senare år.
Enligt behandlingsrekommendationerna bör alla patienter med atopisk dermatit få basbehandling med mjukgörande och lokalt inflammationsdämpande läkemedel på recept. Om det inte ger tillräcklig effekt bör en hud- eller barnläkare med erfarenhet av svår atopisk dermatit ta ställning till om kompletterande behandling med systemiska läkemedel ska sättas in.
I första hand rekommenderas då behandling med så kallade interleukinhämmare. I sista hand behandling med JAK-hämmare, som visat god effekt på atopisk dermatit i kliniska studier, men också visat sig förknippade med en risk för allvarliga biverkningar.
Innan systemisk behandling sätts in bör man som läkare reda ut om den otillräckliga effekten av basbehandling beror på »bristande följsamhet på grund av utebliven patientutbildning eller komplicerande faktorer som exempelvis kontaktallergi«, understryker Läkemedelsverkets expertgrupp.
För första gången lyfter behandlingsrekommendationerna också patientens förmåga till egenvård.
För framgångsrik behandling är det centralt att patienten själv har kunskap om sin sjukdom och lokal behandling med mjukgörare och inflammationsdämpande läkemedel – samt om hur man som patient själv kan anpassa behandlingen utifrån sjukdomsförlopp. Därför bör alla patienter med atopisk dermatit erbjudas någon form av patientutbildning och individuell behandlingsplan, enligt Läkemedelsverket.
Samtidigt får flera olika åtgärder tummen ned. Behandlingsrekommendationerna slår bland annat fast att det saknas till exempel vetenskaplig evidens och stöd i internationella rekommendationer för att olika kostrestriktioner kan förbättra atopisk dermatit. Användning av silkeskläder rekommenderas inte heller.
Enligt rekommendationerna finns det inte heller tillräckligt med evidens för att temperaturreglerat laminärt luftflöde‚ TLA, har effekt vid atopisk dermatit. Metoden går ut på att man skapar ett laminärt flöde av ren, filtrerad luft vid sängens huvudända när patienten ska sova.
