– I dag tas de första stegen på möjligheternas väg till mer nationellt styrd vård, sa Ebba Busch, Kristdemokraternas ledare och tillika energi- och näringsminister, när hon inledde en presskonferens på torsdagsmorgonen.
De stora orden, och kanske Ebba Busch närvaro på presskonferensen, markerar hur viktig frågan är för just KD, som höll i tillställningen tillsammans med SD. De två partierna har tidigt varit ute med önskan att se någon form av »förstatligande«, medan övriga riksdagspartier varit skeptiska. När det blev dags att bilda regering efter förra valet, fanns dock punkten med i Tidöavtalet, grunden till samarbetet mellan regeringspartierna M, L och KD, samt stödpartiet SD.
Nu tycker samarbetspartierna också att de har stöd av bland annat S, och nu ska frågan om helt eller delvis statligt huvudmannaskap för sjukvården utredas på allvar. Det ska göras genom en parlamentariskt sammansatt kommitté, vilket innebär att alla partier i riksdagen nominerar sina ledamöter, vilket i sin tur ytterligare förankrar frågan politiskt.
Den här kommittén ska analysera för- och nackdelar med helt eller delvis statligt huvudmannaskap. Den ska lämna förslag för ett mer »effektivt system« som tydligare tar avstamp i patienters och personals behov, och föreslå en genomförandeplan och åtgärder för att genomföra förslagen.
– Det finns ett väldokumenterat behov av att göra någon form av förändring, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) på presskonferensen.
– Coronakommissionen har lyft riskerna med ökad fragmentisering; struktur som inte gynnar helheten. Men jag hör också ofta från både professions- och patientorganisationer att det på olika sätt krävs styrning så att man får en mer jämlik vård, fortsatte hon och poängterade att man inte levt upp till det som lagen säger om jämlik vård.
Kommittén har två år på sig och ska redovisa uppdraget senast den 2 juni 2025. Men den kan också lämna förslag löpande under den tiden.
Kommittén ska även beakta för- och nackdelar med andra regionala organisationer som finns i dag, såsom de sex sjukvårdsregionerna. Därtill ska man analysera förslagens konsekvenser för det kommunala självstyret och möjlig anpassning till kommunala/regionala behov.
Mer i detalj ska kommittén analysera och lägga förslag om:
- Hur en resursfördelnings- och finansieringsmodell med god kostnadskontroll ska utformas.
- Hur ansvaret för utbildning och forskning ska fördelas, liksom arbetsgivaransvaret.
- Hur ansvar och förvaltning av fastigheter och vårdinfrastruktur ska hanteras.
- Hur staten skulle kunna överta ansvaret för ledning och organisering i daglig drift.
- Vilken form av myndighetsorganisation och dimensionering som behövs.
Därtill ska kommittén analysera hur samverkan med kommunal vård och andra verksamheter kan påverkas av helt eller delvis statligt huvudmannaskap.
Hur påverkar den här utredningen utvecklingen med god och nära vård?
– Det är två helt olika saker. Allt som står i Tidöavtalet och som vi gör i regeringen utöver det här, fortgår varje dag. Allt vi arbetar med för att öka vårdkapaciteten, förstärka primärvården, göra de förändringar vi behöver i kvinnohälsan – det fortgår. Det är parallella spår, säger Acko Ankarberg Johansson till Läkartidningen efter presskonferensen.
När det gäller delvist huvudmannaskap, är det någon aspekt du tycker är särskilt intressant?
– Det är förstås upp till kommittén. Men det finns flera lågt hängande frukter. Riksdagens partier är redan överens om att vi behöver mer nationell styrning på vissa punkter. Det kan vara sådana frågor som kommittén kan lyfta in och fördjupa sig i.
Ser du någon möjlighet/risk att huvudmannaskap på 21 regioner består – att man kommer fram till att helt eller delvis statligt huvudmannaskap är för svårt?
– Så här: Väljarna har varit tydliga ganska länge med att man måste lyfta ansvaret från regionerna till staten. Men också många utredningar har pekat på att det är brister med regionalt självstyre. Regionerna gör verkligen sitt bästa med de ramar vi gett dem. Men med 21 regioner blir det med automatik olika; man fattar olika beslut.
Acko Ankarberg Johansson lägger till:
– Så jag har väldigt svårt att se att vi kommer att fortsätta exakt som det är i dag.
Läkarförbundet välkomnar beskedet om kommitténs utredning.
– Det är uppenbart att många regioner är för små för sitt uppdrag. Det är också uppenbart att regionerna prioriterar så olika att vården blir ojämlik. Därför är det bra att regeringen nu tar initiativ till att utreda om och hur staten kan ta ett mer övergripande ansvar för vården, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet, i ett pressmeddelande.
Kommittédirektiven finns på regeringens webbplats.
Läs också:
Statlig styrning av vården – ingen självklar lösning enligt experterna
