Regeringens satsning på att korta köerna i sjukvården har inte fungerat. Det konstaterar Riksrevisionen i den nya granskningen »I väntan på vård – ineffektiv styrning för kortare köer«. Trots att totalt tio miljarder statliga kronor lagts på standardiserade vårdförlopp inom cancervården, kömiljard och vårdgaranti har köerna inte blivit kortare – snarare tvärtom.

Regeringen har inte fått valuta för sina pengar, enligt Riksrevisionen. Effekterna av satsningarna har i stort sett uteblivit helt. Väntetiderna i vården växer. Dessutom finns en risk för undanträngning av patienter med större vårdbehov, konstaterar Riksrevisionen.

– Allt för korta tidsgränser riskerar att leda till att den medicinska prioriteringen sätts ur spel och att patienter med större vårdbehov trängs undan. Det gäller både vårdgarantins krav att alla ska få en medicinsk bedömning av primärvården inom tre dagar och vissa tidsgränser inom de standardiserade vårdförloppen, säger Filippa Hagersten, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

2010 skrevs vårdgarantin in i lagen. Men sedan dess är det färre och färre regioner som lyckas uppfylla den. Förra året fick knappt 60 procent av patienterna planerad vård eller behandling inom vårdgarantins 90 dagar. Gruppen som väntat länge på vård har också växt de senaste åren.

Kömiljarden hade viss effekt vid starten. Men det är osäkert om fler faktiskt fick vård eller om det snarare berodde på administrativa åtgärder som att regionerna rensade i sina väntelistor, enligt Riksrevisionen som påpekar att det är viktigt att följa upp det mer.

När det gäller vården för cancerpatienter har införande av standardiserade vårdförlopp haft viss positiv effekt enligt Riksrevisionen. Det har gett verksamhetsutvecklingen en skjuts framåt och har kortat väntetider för flera cancerdiagnoser. Men samtidigt är de regionala skillnaderna stora. Riksrevisionen anser även att kriterierna för att inleda ett standardiserat vårdförlopp behöver utredas. Är de för brett satta? Kan det leda till att patienter med låg risk för cancer prioriteras framför andra patienter med mer akuta vårdbehov?

Den statliga styrningen av sjukvården behöver överlag bli mer effektiv framöver, enligt granskningen.

– Väntetider i vården är en komplex fråga. Det krävs en kombination av styrmedel för att det ska fungera effektivt. I våra rekommendationer lyfter vi bland annat vikten av att stärka uppföljningen och att anpassa styrningen efter regionernas olika organisationer, arbetssätt och förutsättningar, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.

 

Riksrevisionen rekommenderar regeringen:

  • Stärk uppföljningen, exempelvis genom att förbättra kvalitet och innehåll i den nationella väntetidsstatistiken.
  • Följ upp den nya kömiljardens effekter.
  • Följ upp effekter av standardiserade vårdförlopp på patienternas vårdutfall.
  • Minska risken för att de statliga styrmedlen leder till undanträngning. För vårdgarantin bör regeringen förlänga dagens krav på max tre dagar till bedömning i primärvården till sju dagar. För de standardiserade vårdförloppen bör regeringen säkerställa att ledtidsmålen tas fram med hänsyn till övergripande prioriteringar i vården samt att kriterierna för att inleda ett vårdförlopp inte är så breda att onödigt många utreds för cancer.

 

Tre modeller för att korta väntetiderna:

Vårdgarantin innehåller lagbundna tidsgränser för delar av vårdkedjan. Om gränsen överskrids ska patienten erbjudas vård hos en annan vårdgivare eller i en annan region.

Kömiljarden (2009–2014) innebar att regioner som uppfyller vårdgarantin får prestationsbaserad ersättning. Statens kostnader var 6 miljarder kronor. Sedan 2019 pågår en uppdaterad kömiljard, med en delvis annan utformning.

Standardiserade vårdförlopp beskriver vilken vård som ska utföras och inom vilken tid för olika cancerdiagnoser. Statens kostnader har hittills varit 3,6 miljarder kronor.