Den höga inflationen har drivit upp pensionskostnaderna för Karolinska universitetssjukhuset och för att spara pengar varslas nu 450 medarbetare och chefer inom administration och stödjande verksamhet. Sjukhusdirektör Björn Zoëga säger i ett pressmeddelande att man måste agera »snabbt och med precision« när ekonomin försämras.

– Att lägga ett varsel är inte ett enkelt beslut då det påverkar många medarbetare och deras familjer. Genom att varslet inte omfattar vårdprofessioner så värnar vi vården och även utbildning och forskning.

Varslet omfattar totalt 2,8 procent av det totala antalet anställda vid sjukhuset. Men den administrativa bördan får inte öka bara för att administrativ personal kan komma att försvinna, betonar Björn Zoëga.

– Därför kommer vi samtidigt med varslet att öka takten på arbetet med att förenkla och förbättra vår administration. Vi måste också fortsätta att ta bort alla arbetsmoment som inte skapar värde för våra patienter, säger Björn Zoëga.

Bland annat är ett nytt schemaläggningssystem på gång, liksom förenklad journalföring och digitaliserad kassa.

Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinskas läkarförening, kommenterar beskedet i Dagens Medicin.

– Den spontana reaktionen är att det känns väldigt tråkigt att det kommer ett varsel som skapar oro i våra medarbetargrupper precis inför ledigheterna när alla verkligen behöver sin återhämtning. Det är för tidigt att veta vad det kommer att innebära. Men även om det inte kommer att påverka oss direkt skapar det ändå en väldig oro, därigenom påverkar det oss, säger hon.

De nya dystra minussiffrorna är en tvär vändning efter flera godare år. De senaste tre åren har Karolinska universitetssjukhuset redovisat överskott. Förra året låg överskottet på 18 miljoner kronor. Hur mycket pengar sjukhuset skulle kunna spara genom varslet är fortfarande oklart.