Läkartidningen har tidigare berättat om Gunnar Sandersjöö, verksamhetschefen på Karolinska universitetssjukhuset, som rycker in på traumaenheten under en månad. Detta för att avlasta under högsäsong som sommaren innebär och för att hålla sig ajour med kunskaperna.
Hälso- och sjukvårdsdirektören i Region Uppsala, Mikael Köhler, fick en spontan fråga om att hoppa in.
– Sjukhusdirektören från Ackis hörde av sig faktiskt. Eftersom sommaren är extra besvärlig rekryterade de personal till en extraavdelning för att lösa vårdplatsbristen, framför allt för de allra äldsta patienterna.
Sjukhusdirektören frågade om han skulle lyckas kombinera det med den höga positionen inom regionen.
– Jag tänkte: vad tusan, det blir kul att prova på. Jag har alltid tyckt om mötet med patienter, och det här är ett hantverksyrke som man måste hålla igång, säger Mikael Köhler, som inte hade jobbat kliniskt som internmedicinare sedan innan pandemin då han axlade rollen som hälso- och sjukvårdsdirektör.
Kollegan Mats Ryttlefors är enig i frågan om att yrket är ett hantverk – och också en färskvara. Sedan tre och ett halvt år tillbaka är han verksamhetschef för verksamhetsområdet Neuro, som på Akademiska sjukhuset innefattar neurokirurgi, neurologi, klinisk neurofysiologi och ögon.
– Det är en möjlighet att hålla sig ajour med verksamheten. För mig som kirurg är det betydelsefullt att kunna upprätthålla klinisk beslutsfattarkompetens och den rent operativa kirurgiska kompetensen.
Mats Ryttlefors, som i klinisk bemärkelse är överläkare i neurokirurgi, tror att det är viktigt att hoppa in med jämna mellanrum, vilket han också gör som bakjour andra delar av året.
– Om man är neurokirurg vill man upprätthålla kompetensen så man kan fortsätta verka som neurokirurg, tycker Mats Ryttlefors.
Mikael Köhler hade däremot inte jobbat kliniskt på flera år – men veckan på avdelningen var en ren fröjd.
– Det var jätteroligt. Jag kunde kombinera det med att vara hälso- och sjukvårdsdirektör. På förmiddagen rondade jag vårdavdelningar med en underläkare, sedan cyklade jag ner till regionkontoret för att senare på eftermiddagen cykla tillbaka till sjukhuset för att titta till patienter.
Mats Ryttlefors har haft ett lite annorlunda upplägg.
– Jag kör två veckor mitt i sommaren då jag är tillgänglig kliniskt. Jag har svarat på remisser, haft mottagning och var inne och opererade ett fall förra veckan, en skallbastumör.
Mats Ryttlefors har inte haft några problem att hinna med pappersarbetet.
– Det är färre planerade möten och inte samma intensitet i chefsuppdraget på sommaren.
Hälso- och sjukvårdsdirektören är av samma uppfattning.
– Jag tänkte att det skulle vara en ansträngning, men det har varit energigivande. Det har också varit intressant att se hur saker och ting har utvecklats. Samverkan med kommunerna, som jag ägnar mig åt mycket i min roll, har blivit bättre.
Men det finns också förbättringspotential, enligt Mikael Köhler.
– Nu när jag jobbade så tänkte jag mycket på lokalerna. Det är trångt, rörigt och grötigt. Man jobbar mer i team, och det är fler som möts i olika rum. Lokalerna som byggdes på 1990-talet måste bli mer anpassade till hur vården bedrivs i dag.
Även Mats Ryttlefors har snappat upp saker »från golvet«.
– Genom att vara kollega med personalen kan jag lättare plocka upp synpunkter.
Vad har du fått för synpunkter?
– Jag får mest den typen av input att sommaren är pressad. Samtidigt är folk beredda på det, och det fungerar för patienterna. Mitt intryck är att den här sommaren fungerar bättre än förra, enligt Mats Ryttlefors bild av Neuro.
– Sedan har jag fått väldigt positiv feedback från mina kollegor också. De kommenterar spontant »vad roligt att se dig här, du får komma och operera lite oftare«. Det är kul att få uppmuntran.
Saknar du att operera på heltid?
– Det är två olika jobb, med olika utmaningar och glädjeämnen. När man opererar blir det en direkt påverkan. Den nyttan ser man inte direkt som chef, däremot på längre sikt, säger Mats Ryttlefors.
Mikael Köhler reflekterar över vården i stort, när Läkartidningen når honom.
– Efter mitt inhopp har jag fått en ökad förståelse för flödena i vården och för alla yrkeskategoriers betydelse. I rollen som hälso- och sjukvårdsdirektör känns det bra att jag är läkare. Jag tror det är bra att kunna förankra sig i sin grundkompetens för att vara en bra ledare, säger han, snart redo att återgå till skrivbordsarbetet.
Läs även:
Chefen blir till »sommarvikarie« under traumaenhetens högsäsong
(uppdaterad 2023-08-02)
