Läkemedel mot diabetes, epilepsi och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är några av de omkring 1 000 läkemedel som just nu är restnoterade, och som alltså saknas i landet för att täcka patienternas behov, enligt Läkemedelsverket.

En ny lag som trädde i kraft den 1 juli i år har satt press på läkemedelsbolagen att minst två månader i förväg rapportera in till myndigheten när läkemedel är slut eller håller på att ta slut. Annars kan Läkemedelsverket utfärda sanktionsavgifter från 25 000 kronor upp till 100 miljoner kronor till bolagen.

Något som tycks ha fått fart på bolagen.

Den senaste månaden har omkring 500 nya anmälningar, om läkemedel som är eller riskerar att ta slut, kommit in till Läkemedelsverket. Vanligtvis ligger den siffran kring 300 per månad, berättar Maria Wanrud, gruppchef vid enheten för läkemedel i användning på Läkemedelsverket.

– Vi tror att ökningen har att göra med att bolagen inte vill råka ut för sanktionsavgift, säger hon till TT.

Hittills har de flesta läkemedelsbolagen anmält samma dag, eller ibland först efter att läkemedlet är slut. Tanken med den nya lagen är att patienter i god tid ska få reda på läkemedelsbristen och inte behöva få besked om det samma dag de ska hämta ut sina läkmedel på apoteket.

– Vårdgivare, apotek och patienter ska nu få längre framförhållning och därmed en chans att hitta alternativ, säger Maria Wanrud.

Förutom att uppdatera hemsidan har Läkemedelsverket varje vecka möte med företrädare inom vård och apotek. På så sätt får patienter del av informationen, menar hon.

I de flesta fall finns utbytbara läkemedel att välja på. Ibland behöver läkaren dock göra en klinisk bedömning för att hitta andra behandlingsalternativ. I vissa fall kan de då behöva beställa läkemedel från andra länder. Det gäller exempelvis läkemedel med substansen isosorbidmononitrat, (som Imdur), som används mot kärlkramp.

Dessutom råder ännu brist på det omtalade läkemedlet Ozempic som används vid typ 2-diabetes, men på senare tid även marknadsförts som populärt bantningsmedel.

– En annan substans som godkänts för viktbehandling är på väg in under annat namn. Men en del läkare skriver ändå ut Ozempic som bantningsmedel. Enligt den fria förskrivningsrätten får de göra så, även om det bidrar till bristen på läkemedlet för patienter med typ 2-diabetes, säger hon.

Läs också:
Wigzell om bristen på läkemedel: »Sårbart – vi ligger inte väl till«
TLV ska ta fram nya förslag om lagerhållningen av läkemedel
Läkemedelsverket utreder problem med läkemedelsförsörjning
Restnoteringarna har nått »en platå«

Därför saknas läkemedel

Av alla läkemedel i landet är 6,7 procent restnoterade, vilket innebär att de inte längre går att beställa från tillverkaren.

Omkring 1 000 förpackningar saknas just nu för att behovet i landet ska tillgodoses. Det kan handla om samma slags läkemedel, men i olika förpackningar.

Skälen till restnoteringar kan vara flera. Det kan handla om brist på en substans, problem i tillverkningen eller oväntad hög efterfrågan.

Den aktiva substansen kan produceras i ett land, tabletten och paketeringen ske i ett annat.

Det företagen anger som vanligaste skäl till läkemedelsbrist är utmaningar med kapacitet i produktionen.

Ingen kartläggning finns över tillgången på läkemedel i landet. Läkemedelsverket har därför gjort en förfrågan till regeringen om att få göra en sådan, men har ännu inte fått ett regeringsuppdrag.

Källa: Läkemedelsverket.