Flera positiva resultat syns i Sveriges Kommuners och regioners »Öppna jämförelser« kring regionernas klimatarbete. Sedan 2009 har exempelvis klimatpåverkan från utsläpp av medicinska gaser minskat med tre fjärdedelar, från 6,1 till 1,5 kilo koldioxidekvivalenter per invånare och år, varav 17 procent sedan 2021. Här har nya destruktionsanläggningar haft stor effekt. Region Kronoberg installerade sin första anläggning i slutet av 2021 och lyckades därmed sänka lustgasutsläppen med över 80 procent under 2022. Men utsläppen hade kunnat minska ytterligare om samtliga regioner haft destruktionsanläggningar – i dagsläget saknas sådana i fem regioner, påpekar SKR.

Förra året genererade regionernas sjukhusverksamhet totalt över 60 000 ton avfall. Det är dock en minskning med 2,7 procent från året innan och den lägsta mängden sedan 2014. Region Stockholm sticker ut med en kraftigt minskad avfallsvolym, medan Gotland och Västerbotten tvärtom har ökat kraftigt. Positiva exempel lyfts också upp i rapporten. Ett sådant kommer från Region Östergötland, som förra året genomförde en plockanalys av avfall från sjukhusen. Analysen visade att textilier som skulle till tvätt felsorterades som avfall. Bara på Universitetssjukhuset i Linköping tros felsorteringen under september månad förra året ha kostat 90 000 kronor, har Folkbladet tidigare rapporterat. För att komma till rätta med problemet drog regionen igång en informationskampanj och satte upp tydligare skyltar för tvätt respektive sopor. Nu räddas en säck textilier varje månad från att eldas upp tillsammans med det brännbara avfallet.

Rapporten har även gått igenom antibiotikaförskrivningen som är en annan miljöbov. Sedan 2009 har antibiotikaförskrivningen minskat med 36 procent, men ökat med 9 procent sedan 2021. »Det kan tolkas som en återgång till mer normala förhållanden efter pandemins historiskt låga antibiotikaförskrivning«, skriver SKR i rapporten.

Sjukvården beräknas globalt sett stå för runt 4,4 procent av utsläppen av växthusgaser. I förra veckan publicerade Smer, Statens medicinsk-etiska råd, ett nytt yttrande där man uppmanade sjukvården att ställa om till att bli mer klimatsmart och samtidigt rusta inför de negativa hälsoaspekter som klimatförändringarna kommer att medföra.

Läs också: Smer varnar för etiska utmaningar i vården med ett växande klimathot