Lewykroppssjukdom beror på att proteinet alfa-synuklein felveckas i hjärnan, vilket i sin tur gör att proteinet klumpar ihop sig till så kallade Lewykroppar och skadar nervcellerna.
Om kognitiva problem föregår motoriska svårigheter kallar man det Lewybodydemens och om motoriska svårigheter i stället föregår kognitiva problem kallar man det för Parkinsons sjukdom. Eftersom det blir ganska godtyckligt börjar många nu glida mot att det i själva verket rör sig om en och samma sjukdom.
Till helt nyligen kunde man inte säkert avgöra om någon med rörelsesvårigheter eller kognitiv funktionsnedsättning hade så kallade Lewykroppar i hjärnan. Men nu kan man med hjälp av ett ryggvätskeprov se om en person har det felveckade proteinet.
I den nu aktuella studien i Nature Medicine testade forskarlaget i Lund ryggvätskan hos närmare 1 300 personer som initialt inte hade några rörelsesvårigheter eller kognitiv nedsättning. 8 procent visade sig vara positiva för Lewykroppsförändringar.
– Vi kunde alltså se att de hade Lewykroppar i hjärnan trots att de inte hade några tydliga symtom. Det är första gången man ser detta i en större normalpopulation, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus som också presenterat fynden under det internationella demensforskningsmötet AAIC i Amsterdam.
Forskarna såg dessutom en stark koppling till nedsatt luktsinne hos dem som testade positivt för Lewykroppar. Hos dem med enbart alzheimerpatologi med ansamling av proteinerna betaamyolid och tau sågs däremot inte samma koppling.
– Nedsatt luktsinne verkar vara ett väldigt tidigt symtom på Lewykroppssjukdom. Vi vet sedan tidigare att parkinsonpatienter har nedsatt luktsinne, men det har inte varit känt att det påverkas redan innan man har tydliga symtom.
Enligt Oskar Hansson är kopplingen så stark att det skulle kunna vara motiverat att screena personer över 60 år med hjälp av ett lukttest, för att sedan gå vidare med ett alfa-synukleintest för att hitta Lewykroppssjukdom i ett tidigt skede.
Än så länge är det inte intressant med screening i en normalbefolkning eftersom det inte finns någon behandling. Men flera olika immunterapier riktade mot Lewykroppar, som man hoppas ska kunna bromsa sjukdomen, är under utveckling. Om läkemedlen i slutänden står pall kommer de troligtvis ha störst effekt om de sätts in tidigt i sjukdomsförloppet, enligt Oskar Hansson.
– Hade man kunnat hitta symtomfria personer med nedsatt luktsinne där testet för Lewykroppar är positivt, skulle de kunna vara delaktiga i läkemedelsprövningar, säger han.
När Oskar Hansson och de andra forskarna följde deltagarna under i median fyra och ett halvt år såg de att Lewykroppsförändringar var associerat med en tydlig kognitiv försämring över tid. De som hade Lewykroppsförändringar försämrades dessutom i samma utsträckning som dem med tau-patologi.
– Det förvånade oss ganska mycket. Det var alltså lika dåligt att ha Lewybodyförändringar i hjärnan som att ha tau-patologi. Det tyckte jag var väldigt intressant.
Under uppföljningstiden utvecklade 16 personer Lewybodydemens medan 6 utvecklade Parkinsons sjukdom. Samtliga hade tidigare testat positivt för Lewykroppsförändringar.
– De flesta av dem som testade positivt för Lewykroppsförändringar har fortfarande inte utvecklat Lewybodydemens eller parkinsons, men jag tror tyvärr att många fler kommer att göra det. Tanken är att alla ska följas i tio år, men det kommer att dröja ett tag innan vi har kommit dit, säger Oskar Hansson.
I en annan studie testade forskarna ryggvätskan hos 900 personer med lindrig kognitiv störning eller demens. Även här såg de att sjukdomsförloppet var snabbare hos dem som hade både Lewykroppar och ansamling av proteinerna betaamyloid och tau i hjärnan.
I dag testar landets minneskliniker, som tar hand om personer med rörelsestörningar och kognitiva symtom, ryggvätska för amyloid och tau. Inom ett till två år kommer även testet för Lewykroppssjukdom att kunna användas i klinisk rutin, förutspår Oskar Hansson.
Han arbetar dessutom med att – precis som för Alzheimers sjukdom – utveckla ett blodtest för Lewykroppssjukdom.
– Det är osäkert om det kommer att gå. Röda blodkroppar innehåller också en hel del alfa-synuklein men det är inte alls säkert att det felveckas vid de här sjukdomarna. Men det är definitivt något som både vi och andra forskargrupper kommer att lägga mycket energi på att försöka få till, säger Oskar Hansson.
Läs studierna här:
Cognitive effects of Lewy body pathology in clinically unimpaired individuals
Clinical effects of Lewy body pathology in cognitively impaired individuals
