Hål i lagstiftningen – förfalskare kan beställa egna receptblanketter

Siffrorna 7, 19, 3. Det handlar om antalet polisanmälda receptförfalskningar år 2022 från några av de största apotekskedjorna i Sverige. Inte så många, kan tyckas, och frågan är vad siffrorna egentligen säger om hur vanligt problemet är.

Polisen vet inte. Inte heller Läkemedelsverket. Apotekens egen branschförening har inga samlade uppgifter, inte heller fackförbundet Sveriges farmaceuter. Den som vill hitta statistik måste kontakta respektive apotekskedja. Men det ger långt ifrån hela bilden. »Det kan så klart finnas mörkertal i detta«, skriver Kronans Apoteks kvalitetschef Karin Pesula som kommentar till de siffror hon lämnar till Läkartidningen.

– Det är ingen som har det fulla ansvaret för hur det här fungerar, säger hudläkaren Björn Sonesson kritiskt.

För trots att apoteken ska kontrollera alla recept och inte expediera dem om man misstänker fusk, lyckades förfalskarna både få ut receptbelagda läkemedel och förfalska nya recept.

I Sverige gäller sedan i maj 2022 huvudregeln att alla recept ska förskrivas elektroniskt. Syftet är dels att göra recepthanteringen säkrare, dels att samla så mycket data som möjligt i den Nationella läkemedelslistan. Men redan innan dess förskrevs majoriteten av alla recept digitalt.

Möjligheten att förskriva på papper är dock inte helt försvunnen. Receptblanketter får till exempel användas vid teknisk störning som gör det omöjligt att förskriva elektroniskt. I samband med övergången till e-recept togs också en ny typ av receptblankett fram. Den innehåller flera säkerhetsdetaljer än de äldre blanketterna och gäller för förskrivning av alla typer av läkemedel.

Eftersom receptblanketter kan missbrukas om de hamnar i orätta händer uppmanas förskrivare att förvara och hantera dem på ett säkert sätt. Trots det händer det att någon lyckas stjäla blanketter som kan användas vid förfalskning.

– Det behöver inte handla om att man som läkare varit oförsiktig. Någon kan ju i ett obevakat ögonblick lyckas norpa åt sig ett receptblock, säger Gustav Sjöstrand, inspektör på Läkemedelsverket.

En annan möjlighet är att förfalskaren helt sonika beställer sina egna receptblanketter. För trots att det låter orimligt är det teoretiskt möjligt.

I Sverige trycks receptblanketter på två tryckerier: Postnord Strålfors och Adda Kompetens. Beställaren måste ange namn, kontaktuppgifter, organisationsnummer, förskrivarkod och en leveransadress. Det kan till exempel vara en läkare själv som gör beställningen eller en administratör på en vårdenhet.

Tryckerierna har dock ingen laglig skyldighet att kontrollera beställaren, vilket innebär att den som kommit över nödvändiga uppgifter rent teoretiskt kan beställa egna receptblanketter.

– Vi har informerat Socialdepartementet om detta och väntar svar därifrån, säger Gustav Sjöstrand.

Han påpekar dock att frågan inte är helt enkel och att behovet av kontroll måste balanseras mot smidigheten för vården.

– Det är svårt att se hur man skulle reglera detta ytterligare utan att öka administrationen och försvåra för vården att beställa receptblanketter. Det är viktigt att det inte blir för krångligt så att det går ut över patienterna och läkarna.

De båda tryckerierna uppger för Läkartidningen att det händer att det förekommer försök med falska beställningar, men att det hittills varit uppenbart att det rört sig om bedrägerier och att man inte levererat några receptblanketter.

– Men det är inte omöjligt att någon som har en korrekt förskrivarkod skulle kunna lyckas, säger Maria Dahlberg, ansvarig för tryckta blanketter på Adda Kompetens.

Gustav Sjöstrand säger dock att man på Läkemedelsverket det senaste halvåret fått signaler om att mer avancerat fusk kan förekomma, och att det eventuellt skulle kunna tala för ett behov av hårdare reglering.

Är systemet tillräckligt säkert?

– Jag skulle säga »ja«. Vi har inte fått några signaler om att det är stora problem med förfalskningar. Visst finns det svagheter med ett sådant här system, men det är svårt att bygga bort riskerna helt och hållet, säger Gustav Sjöstrand.

För den som drabbas upplevs det inte alls som säkert. Vad tänker du om det?

– Det är klart att det blir ett jätteproblem för den enskilde, men totalt sett ser vi inte att det är ett stort problem. Det finns cirka 130 000 förskrivare på humansidan, och endast en liten andel av dem drabbas av till exempel stölder av receptblanketter eller andra problem relaterade till förskrivarkoder.

Finns det något man kan göra för att öka säkerheten?

– Det är svårt att se exakt hur man ska reglera det. Kanske ska tryckningen av receptblanketter upphandlas av någon myndighet där beställaren, efter att identitetens säkerställts, får beställa från det upphandlade lagret. Eller kanske varje enskild förskrivare ska logga in med någon typ av e-legitimation och beställa sina egna blanketter.

Gustav Sjöstrand påpekar att det sannolikt skulle minska risken för förfalskningar, men också försvåra för vården.

– Det vore i och för sig säkrare, men inte så praktiskt med tanke på hur stora vårdgivare fungerar. Det gäller att hitta en väg som ökar säkerheten, men som inte är orimlig. Men att förhindra varje enskilt fall tror jag inte att man kommer att kunna göra.

Läkartidningen har sökt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD), som via presstjänsten meddelar att Socialdepartementet tagit del av Läkemedelsverkets oro angående möjligheten för obehöriga att beställa receptblanketter. »Vi ska nu analysera detta för att se över vilka alternativ som finns och säkerställa att vi också har kännedom om problemets storlek och konsekvenser«, skriver departementet i ett mejlsvar.

I svaret poängteras att det »fortfarande är ett brott att förfalska recept« och att »Apoteken fortsatt [har] en skyldighet att kontrollera en förskrivning när de ska expediera recept«.

Läs också:
Ivo-anmäldes för misstänkt narkotikaförskrivning
Läkarförbundet: Förfalskade recept i första hand ett fall för rättsväsendet