Läkartidningen har vid flera tillfällen rapporterat om hur den stora globala efterfrågan på GLP-1-receptoragonisten Ozempic (semaglutid) lett till bristsituationer. I mars i år kunde vi berätta att såväl Läkemedelsverket, den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA som företaget bakom Ozempic, Novo Nordisk, varnade för en förväntad fortsatt brist hela 2023.

Ozempic är godkänd och subventionerad för behandling av patienter med typ 2-diabetes, men läkemedlet har också en viktminskande effekt och förskrivs utanför indikation för detta ändamål. En av anledningarna till de bristsituationer som uppstått är just att Ozempic marknadsförts som ett populärt bantningsmedel.

Den globala bristen på läkemedel är ett stort problem för individer med diabetes typ 2 – de som i störst utsträckning använder Ozempic, konstaterar Svenska diabetesförbundet i ett pressmeddelande. På grund av det allvarliga läget har man genomfört en egen medlemsundersökning (webbenkät) som besvarades av 3 516 av förbundets 21 000 medlemmar. Av svaren framgår att nära fyra av tio råkat ut för att deras medicin inte fanns på apoteket, och av dessa stod nästan var tionde helt utan medicin på grund av att deras läkemedel inte gått att ersätta.

– Läget är mycket allvarligt. Regeringens uppdrag till Läkemedelsverket att föreslå åtgärder för att förhindra läkemedelsbrist dröjer ett år och under tiden hinner hälsan försämras för de med diabetes som inte får sin medicin, säger Björn Ehlin, ordförande för Svenska diabetesförbundet, i pressmeddelandet.

Flera av de medlemmar som svarat att de behövt byta läkemedel vittnar om ökade biverkningar samt instabila blodsockernivåer. Förbundet varnar nu i sitt pressmeddelande för att detta kommer att leda till komplikationer, och man uppmanar därför regeringen att agera snabbare för att säkerställa tillgången till läkemedel hos kroniskt sjuka. Att det är just GLP-1-receptoragonisten Ozempic som orsakar störst problem för medlemmarna framgår av fritextsvaren i enkäten.

– Vi kan inte ha en situation där personer med diabetes inte får tillgång till livsviktig medicin samtidigt som samma medicin säljs utanför förmånssystemet. Det ökar ohälsan och vårdkostnaderna. Regeringen behöver snabbt vidta åtgärder för att se till att den medicin som finns tillgänglig i första hand går till dem som behöver den mest, kommenterar Björn Ehlin situationen och fortsätter:

– Det är bra att Läkemedelsverket nu utreder hur rest- och bristsituationer ska hanteras. Samtidigt står många personer med diabetes med akuta problem till följd av läkemedelsbristen. Med respekt för att det är komplexa frågeställningar så behöver vi vända på alla stenar nu. Här bör även tillfälliga begränsningar i förskrivningen och utlämningen av läkemedel övervägas, så dessa reserveras för de grupper för vilka de är avsedda och godkända, anser Björn Ehlin.