»Omöjligt att inte bli berörd när en kollega aldrig mer kommer hem«

Under tisdagen hölls en tyst minut inom hela psykiatrin i Köpenhamn för att hedra den kvinnliga överläkare som dog i en knivattack i fredags på en rättspsykiatrisk klinik vid Psykiatrisk Center Glostrup. Två andra anställda skadades vid händelsen. En man i 40-årsåldern, som var läkarens patient, har erkänt dådet. Den misstänkte gärningsmannen har enligt danska medier sagt i förhör att han ville döda överläkaren eftersom han var missnöjd med sin behandling och inte tyckte att hon borde jobba som läkare.

Sedan dådet vaktar en fast vakt entrén till den rättspsykiatriska kliniken. Huvudstadsregionens psykiatrinämnd ska, enligt danska medier, nu tillsammans med de anställda se över vad som behöver göras för att förbättra säkerheten. Enligt danska Läkarföreningen är överläkaren den åttonde som dödats inom psykiatrin på tio år.

– Det är helt oacceptabelt att anställda inom psykiatrin måste sätta sina liv på spel på jobbet. Det visar att vi har ett allvarligt problem, inte minst inom rättspsykiatrin. Det går inte att lösa med löften om att det ska vara säkert att gå till jobbet, säger Överläkarföreningens ordförande Susanne Wammen i ett uttalande.

Rättspsykiatrin är ett särskilt utsatt område, enligt Susanne Wammen. Antalet patienter med psykiska sjukdomar i Danmark som dömts till behandling har mer än tredubblats på bara tjugo år, samtidigt som resurserna för att ge dem adekvat behandling inte räcker till.

– Det drabbar patienterna, som inte får den hjälp som behövs. Det går ut över de anställdas säkerhet, och det går ut över patienternas familjer och befolkningen när vi sviker de sjukaste och farligaste patienterna, säger Susanne Wammen, som kräver åtgärder. 2022 fattades  beslut om en tioårsplan med syfte att stärka psykiatrin. 500 miljoner danska kronor per år har avsatts under perioden.

– Vi vet att brist på sängplatser och kapacitet inom rättspsykiatrin bidrar till ett behandlingsmisslyckande. Det ökar risken för olyckliga incidenter både för de anställda, för befolkningen och för patienterna. Men trots den gedigna dokumentationen av problemet har inte mycket hänt. Vi väntar fortfarande på de absolut nödvändiga insatserna för de sjukaste patienterna inom psykiatrin. Vi måste kunna lägga in patienter som behöver det så länge det behövs. Och vi måste hinna ge patienterna bästa möjliga behandling.

Hon betonar att myndigheterna nu måste göra en grundlig utredning av den senaste knivattacken för att få ytterligare kunskap om vad som kan göras för att stärka säkerheten. Hon ser inte vakter som någon bra lösning, utan vill se mer långsiktiga förändringar. En är minskad administration för överläkarna.

– Det kan låta självklart, men dagens överläkare lägger alldeles för mycket tid på administration. Det kan läkarsekreterare och andra yrkesgrupper lösa. Mer tid för patienterna är viktigare än skannrar och andra tekniska åtgärder när det gäller att stärka tryggheten på de rättspsykiatriska avdelningarna.

Den tragiska händelsen i Danmark har även skakat om Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet i Sverige, och själv psykiater.

– Det väcker mycket tankar och känslor. Det är en av mina kollegor som har gått upp på morgonen, åkt till jobbet för att utöva sitt yrke som till stor del går ut på att hjälpa, bota och trösta men aldrig kommer hem igen, säger hon till Läkartidningen och fortsätter:

– Det är omöjligt att inte bli berörd. Jag tänker förstås mest på vänner, familj, närstående, alla som är direkt berörda. För dem har livet förändrats för alltid. Men det väcker även en oro hos många andra – som barn som ser sina föräldrar gå till ett liknande arbete.

Är du överraskad? Det är, enligt danska Läkarförbundet det åttonde dödsfallet bland anställda inom psykiatrin på tio år.

– Tyvärr blir jag inte riktigt förvånad. Det är mer »Nej inte nu igen». Det är både sorg och ledsenhet men även rädsla, ilska och frustration. Och det väcker en beslutsamhet hos mig om att fortsätta att arbeta för trygga arbetsplatser. Det ska inte vara farligt att gå till jobbet, säger Sofia Rydgren Stale som har haft kontakt med Camilla Rathcke, ordföranden i danska Läkarförbundet, sedan det tragiska dödsfallet i fredags.

– Vi har ett nära samarbete och träffas regelbundet.

Du är själv psykiater. Har oroliga kollegor och medlemmar hört av sig?

– Inte så många medlemmar direkt till mig. Men jag har fått en del kontakter och kommentarer eftersom jag själv är psykiater, som vi ju vet är den mest utsatta läkargruppen utifrån ett flertal undersökningar som Läkarförbundet har gjort. Jag märker en beslutsamhet hos många om att vi måste agera för att förbättra arbetsmiljön.

För ett år sedan attackerades och dödades läkaren och psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren under Almedalsveckan i Visby. Sofia Rydgren Stale har beskrivit mordet på vännen och kollegan som en tragedi och en attack mot det fria och öppna samtalet.

I Danmark har det, liksom i Sverige, varit många larmrapporter från de anställda inom psykiatrin om underbemanning, bristande säkerhet och arbetsmiljö för personalen och patienter som far illa. Läkare i psykiatrin tillhör de mest utsatta för hot och våld från patienter, enligt Läkarförbundets rapport om hot och våld, som kom i höstas. Där har var tredje läkare drabbats det senaste året.

Vilka åtgärder behövs för att förändra det?

– Rent generellt måste arbetet med en trygg och säker arbetsmiljö prioriteras och vi måste säkra en kompetensförsörjning som gör att vi kan erbjuda en bra psykiatrisk vård. På arbetsplatserna är de viktigt att man har en struktur och arbetar aktivt för att förebygga och kunna hantera hot och våld när det uppstår, säger Sofia Rydgren Stale.

Enligt Sofia Rydgren Stale krävs det samtidigt mer än en välfungerande psykiatri för att tackla den psykiska ohälsan.

– Jag pratade och Ing-Marie Wieselgren pratade mycket om att man måste se psykisk ohälsa utifrån en bred palett av åtgärder – det behövs också insatser från civilsamhället, skolan, ja en helhet måste till.

Tidigare i år skrev Sofia Rydgren Stale i en krönika i Läkartidningen om första gången som hon blev utsatt för våld av en patient, tidigt i karriären. »Jag minns det som en omskakande och omvälvande upplevelse, full av rädsla, ilska och en hel del skam. Jag borde ju ha insett risken, tyckte jag«, skrev hon.

— Att utsättas för hot eller våld är bland det allvarligaste som kan hända i arbetslivet. Det som hände Ing-Marie Wieselgren och överläkaren i Köpenhamn är det värst tänkbara, men även andra mindre allvarliga händelser kan ändå sätta spår för livet. Tyvärr har många av oss som jobbar i psykiatrin erfarenhet av det.