Torsdagen den 2 mars 2023 befann sig Västra Götalandsregionens enhet för prehospital intensivvård (PIV) bara fyra minuter från den plats i Göteborg där en nioårig flicka fick livshotande skador i ett brutalt knivdåd. Teamet kunde därför snabbt inleda livräddande insatser.

Joachim Lindqvist, anestesiolog med lång erfarenhet av resuscitering både på och utanför sjukhus, var den intensivvårdsspecialist som bemannade bilen för dagen, i team med en erfaren sjuksköterska. När målet mot den misstänkta gärningsmannen (som nu dömts till 14 års fängelse) togs upp i tingsrätten i Göteborg berättade Joachim Lindqvist att han nästan genast gjorde bedömningen att flickan behövde blod och operation. Det rapporterade Dagens Nyheter, som var på plats i rättssalen.

– Hon visade alla tecken på att vara extremt livshotande skadad. Hon var så skadad att vi inte ens kunde ge henne smärtstillande, för då var vi rädda att hjärtat skulle sluta slå. Vi har kanske ett tiotal sådana patienter om året. Hon är extremt svårt skadad, sa Joachim Lindqvist till rätten.

Den nioåriga flickan fick blodtransfusion under färden till Drottning Silvias barnsjukhus, men trots detta var hennes tillstånd kritiskt. Hon opererades akut och behövde sjukhusvård i flera veckor.

Det har i flera medier beskrivits som att den prehospitala intensivvårdsenheten i Göteborg enbart av en slump befann sig några minuter från den plats där den nioåriga flickan knivskars. Det är bara till viss del sant, förklarar Jerker Sandgren, överläkare i anestesi och intensivvård vid Sahlgrenska sjukhuset och medicinskt ansvarig för PIV.

– Vi har vår fysiska placering vid Östra sjukhuset, och utgår därifrån av strategiska skäl, men vi är i praktiken ute och rullar i stan hela arbetspasset. Vi sitter alltså inte inne på stationen och väntar på larm, säger Jerker Sandgren.

Bilen rör sig runt på de platser där man vet att det är något på gång, till exempel aviserade stora händelser. Den »patrullerar« också områden där man har hög larmfrekvens.

– Det finns för det mesta en strategisk tanke kring var vi ska befinna oss. Det hade varit ovanligt om bilen inte varit ute på stan den där dagen då knivattacken inträffade, förklarar Jerker Sandgren, som länge varit involverad i den gamla läkarbilen som funnits i Göteborg i 10 år och även varit drivande bakom vidareutvecklingen av verksamheten.

Den prehospitala intensivvårdsenheten sorterade tidigare under ambulanssjukvården, men flyttades och fick en nystart 1 april i år. Nu hör verksamheten hemma under Anopiva vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– En av de stora skillnaderna är annars bemanningen. Det är viktigt att påpeka. Läkarna är prehospitalt och transportmedicinskt erfarna anestesi- och intensivvårdsläkare som jobbar i team med specialistsjuksköterskor inom anestesi som också har prehospital erfarenhet. Det är en mycket hög kompetensnivå hos både doktorerna och sjuksköterskorna, som innebär att det de facto är ett komplett narkos-/Iva-/resusciteringsteam som bemannar bilen.

Tjänstgörande team har tillgång till intensivvårdsutrustning (blod, plasma, ultraljud, intubationsutrustning, infusionspumpar, relevanta Iva- och anestesiläkemedel etc) och ska klara av selekterade prio 1-uppdrag, det vill säga i princip alla typer av svårt sjuka och svårt skadade personer. I uppdraget ingår också att agera prehospital intensivvårdsbakjour i Västra Götalandsregionen, ett uppdrag som delas med narkosläkaren på ambulanshelikoptern.

Hur är det att jobba som PIV-läkare?

– Som läkare ombord har du den högsta medicinska kompetensen utanför sjukhus avseende resuscitering och intensivvård vid livshotande tillstånd. Du ska också ge beslutsstöd vid händelser med flera svårt skadade. Det är stor skillnad mot arbetet »in-house«. Du är alltid ensam med specialistkompetens, utan tillgång till erfarna specialistkollegor, och det är därför vi har så höga krav på våra kollegor och teamen, säger Jerker Sandgren.

Regionen har tagit nödvändiga beslut för att verksamheten från och med 2 oktober ska kunna vara igång dygnet runt, något som Jerker Sandgren jobbat hårt för i samarbete med flera kollegor. Samtidigt påpekar han att Sverige länge legat efter stora delar av Europa när det gäller prehospital intensivvård. Detta togs även upp i en översiktsartikel i Läkartidningen (2016).

– I stort sett alla stora till halvstora städer i Europa har PIV-enheter, så vi i Sverige har legat väldigt långt efter. Med den här enheten har vi kommit väldigt långt, och jag har tillsammans med några kollegor jobbat hårt med frågan. Det känns kul att vi äntligen kommit i hamn, säger han.

Läs även:
Snabb utveckling inom prehospital läkarbemannad intensivvård