För överläkaren och professorn Peter Andiné, ordförande i Svenska rättspsykiatriska föreningen, väcker nyheten om att en överläkare knivhuggits till döds på sitt arbete i Danmark starka känslor. I attacken som skedde på en rättspsykiatrisk öppenvårdsklinik skadades ytterligare två anställda, varav en allvarligt. Överläkaren som dog har tidigare varit verksam inom psykiatrin i Sverige, men har de senaste åren arbetat inom rättspsykiatrin i Danmark.
– Det är fruktansvärt. Jag kände inte henne, men jag har pratat med en kollega som har arbetat med henne i Skåne för länge sedan. Jag har också skrivit till mina kollegor i Danmark för att se om vi kan stötta dem, säger Peter Andiné som är märkbart tagen av det som skett.
Rättspsykiatri är en liten läkarspecialitet, och de nordiska länderna har en hel del kontakt med varandra. Det hålls bland annat ett nordiskt rättspsykiatriskt möte vartannat år, och forskningssamarbeten är vanliga.
– Nu känner jag att vi inom kort behöver träffa den danska föreningen och prata med varandra utifrån det som hänt, säger den svenske ordföranden.
Säkerhetsfrågorna är centrala inom specialiteten.
– Det är en väldigt stor sak inom rättspsykiatrin och finns hela tiden på agendan. Det bedrivs forskning, kvalitetsarbete och vi utbyter erfarenheter om det.
Enligt danska Läkarförbundet är knivattacken i förra veckan det åttonde dödsfallet bland anställda i psykiatrin på tio år. Så illa ser det inte ut i Sverige. Maria Larsson, ordförande i Svenska psykiatriska föreningen, känner inte till något mord kopplat till yrkesutövning som psykiater i Sverige. Däremot har mordförsök förekommit.
Peter Andiné tror en delförklaring till skillnaden kan vara att gruppen som döms till rättspsykiatrisk vård är betydligt större i Danmark än i Sverige.
– Vi har tack och lov inte det riktigt som i Danmark. Det finns vad jag vet ingen statistik men jag kan komma på ett fall på Ryhovs sjukhus 2006, då en sjuksköterska knivhöggs till döds och så Ing-Marie Wieselgren i Visby förstås, säger Peter Andiné.
Dessutom dyker oundvikligen en annan allvarlig händelse upp i hans minne. Den inträffade förra året utanför hans arbetsplats, den rättspsykiatriska kliniken Rågården i Göteborg som tillhör Sahlgrenska universitetssjukhuset. En fredagseftermiddag i februari knivhöggs hans kollega flera gånger med en Morakniv av en patient på permission. Patienten hade väntat 25 minuter på den manlige läkaren utanför entrén före mordförsöket.
Peter Andinés kollega träffades av fem-sex knivhugg på ena armen och i nacken. Han försökte backa undan och kollegorna försökte ingripa, men allt gick snabbt. Attacken pågick omkring 30 sekunder, innan den avbröts när läkaren ramlade över en bil.
– Han sa »Hur fan kan du blåsa mig på 200 000«, samtidigt som han attackerade. Jag hade ingenstans att ta vägen. Jag tänkte att nu är det slut. Det kändes som han ville döda mig, sa läkaren under rättegången enligt Göteborgs-Posten.
Läkaren berättare också att han inte uppfattat mannen som hotfull eller våldsam tidigare, utan att attacken kom som »från ingenstans«.
Gärningsmannen var en man i 60-årsåldern som vårdats inom rättspsykiatrin sedan slutet av 90-talet. Han flydde med en buss efter attacken, men greps snabbt. Han dömdes förra sommaren till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Läkarens skador bedömdes vara livshotande. I dag är han återställd, men vill inte bli intervjuad om det som skedde för drygt ett år sedan.
– Fallet i Danmark påminner mycket om vårt fall, säger Peter Andiné.
Sedan händelsen i februari 2022 har den rättspsykiatriska kliniken Rågården arbetat intensivt med att bearbeta det som skett och förbättra säkerheten.
– Många kollegor blev vittnen till det som hände. Vi har haft de här frågorna högt upp hela året i Göteborg och har lyft dem ännu högre även i Rättspsykiatriska föreningen, säger Peter Andiné som ger mycket beröm till Sahlgrenska universitetssjukhusets hantering efter dådet.
– Vi fick direkt information och debriefing. Vi fick otroligt god hjälp.
Vad är viktigast att göra för att förhindra att något liknande sker igen?
– I grund och botten handlar det om god bemanning och goda resurser och att frågan hålls levande, säger han och fortsätter:
– På min arbetsplats har vi gjort en översyn av hela säkerhetsstrategin. Vi har förstärkt säkerheten – allt från skalskydd, inpasseringskontroll och rutiner över säkerhetsbedömningar.
Ledningen backade dock från de ursprungliga planerna på att hägna in Rågården med ett två meter högt staket, eftersom det riskerade att få motsatt effekt, att medarbetare, patienter och besökare snarare skulle känna sig instängda och provocerade av säkerhetsbarriären.
I framtiden är det också viktigt att utforma mer träffsäkra riskbedömningar kring vilka patienter som har en hög risk för våld. Där pågår en hel del forskning, enligt Peter Andiné.
I våras gav Svenska psykiatriska föreningen en önskelista på åtgärder för att stärka svensk psykiatri, till riksdagens socialutskott. När det gäller hot och våld vill de ha resurser för att utbilda all personal i vetenskapliga metoder för att förebygga hot och våld i psykiatrin, liksom tillräckligt med personal för att skapa en trygg vårdmiljö både för patient och personal. »Vi önskar se en utveckling där hot och våld i psykiatrin vare sig är något som vårdpersonal ska räkna med ingår i arbetsvardagen eller att patienter ska behöva bevittna eller utsättas för själva«, skriver föreningen till utskottet.
Efter en allvarlig händelse hamnar huvudfokus ofta på säkerhetsfrågor. Men Peter Andiné tycker det är viktigt att inte glömma behandlingsfrågorna.
– I långa loppet är lösningen att finna bättre behandlingsmetoder än vi har i dag, inte bara att bygga högre murar och ha fler elektroniska övervakningssystem. Det är det vi måste jobba mot. Rättspsykiatrin en fin specialitet med goda möjligheter att göra en god insats. Det är viktigt att inte låta de enstaka fallen – hur tragiska de än är – färga hela bilden.
Hur bör en läkare som blir utsatt för en hotfull och/eller våldsam patient agera?
– I en akut situation ska alla inom rättspsykiatrin ha utbildning i självskydd. Men om man till exempel upplever ett hot, föregås det ofta av en upptrappning. Då är det viktigast att man inte sitter ensam med problematiken utan rådgör med kollegor och arbetskamrater, säger han och tillägger:
– Tyvärr är hot en så stor del i vårt psykiatriarbete att det kommer hända en eller ett par gånger under ens karriär. Men det är viktigt att påminna sig om att det i stort sett alltid förlöper bra. När sådana här katastrofer sker är det lätt att det överskuggar allt, säger Peter Andiné som oroar sig särskilt för unga läkare som är nya i specialiteten.
– Mitt råd är att diskutera det som hänt i Danmark i arbetsgrupperna och se om man kan lära sig av det, men håll huvudet kallt och glöm inte att det är ovanligt att det sker.
För egen del har han och hans familj blivit utsatt för ett allvarlig hot i början av 00-talet.
– Det är enda gången under min 25-åriga karriär som jag varit tvungen att göra aktiva åtgärder. Det var länge sedan nu, men det är klart att det går under skinnet på en.
