Som Läkartidningen kunde rapportera i mitten av maj gillar Sveriges Kommuner och regioner, SKR, inte att regeringen avser att styra hälso- och sjukvårdens beredskap genom riktade statsbidrag. Det riskerar att försvåra både planering och samverkan, anser SKR.
– Vi föreslår att staten låser upp de riktade statsbidragen och gör om dem till generella bidrag. Det ger kommuner och regioner rådighet att använda pengarna där det bäst behövs. Det gjordes med framgång under 90-talskrisen. Vi vet också att regeringen hade stort manöverutrymme under pandemin. Samma handlingskraft behövs nu, konstaterade Anders Henriksson (S), ordförande för SKR, vid en presskonferens då SKR:s vårrapport över det ekonomiska läget för landets kommuner och regioner presenterades.
Nyligen meddelade regeringen att kommuner och regioner från och med 2024 ska kunna ansöka om projektmedel hos Socialstyrelsen för att genomföra åtgärder som stärker beredskapen inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Därmed överges nuvarande samarbetsform som innebär att inriktning och prioriteringar görs genom årliga överenskommelser mellan SKR och regeringen.
– Det är olyckligt att regeringen väljer att riva upp ett välfungerande samarbete med att samordna hälso- och sjukvårdens beredskap. Kommuner och regioner behöver inte ytterligare ett riktat statsbidrag som skapar mer administration och riskerar att försvåra arbetet med att stärka det civila försvaret, säger Rachel De Basso, ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKR i ett pressmeddelande.
SKR framhåller att beredskapsarbetet inom kommuner och regioner måste vara en integrerad del av verksamhetsplaneringen. En tydligare detaljstyrning från statens sida riskerar också att försvåra regionernas gemensamma samordning och planering för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap, anser SKR.
– Kommuner och regioner behöver stärka sin beredskap för olika typer av kriser och i värsta fall krig. Samhället behöver gå i takt när vi rustar upp det civila försvaret, det är ett långsiktigt arbete. Kommuner och regioner behöver vara delaktiga i den gemensamma planeringen, säger Rachel De Basso.
I december 2022 tecknades en överenskommelse mellan SKR och regeringen om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar 2023 som omfattar 400 miljoner kronor. Pengarna ska användas för regionernas arbete med bland annat krigsorganisation och bemanning, samverkan och ledning, utbildning och övning, försörjningsberedskap och möjligheten att hantera masskadesituationer. En tilläggsöverenskommelse om försörjningsberedskap för läkemedel tecknades i juni 2023. Den omfattar ytterligare 400 miljoner kronor.
Läkartidningen har sökt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) för en kommentar till SKR:s kritik mot att hälso- och sjukvårdens beredskap kommer att styras via riktade statsbidrag. I ett mejl till Läkartidningen hänvisar sjukvårdsministern till det pressmeddelande som gick ut från regeringen nyligen, och framhåller då särskilt följande:
– Hälso- och sjukvården är en viktig samhällsfunktion som måste vara robust och motståndskraftig. Det gäller både till vardags och under höjd beredskap eller ytterst krig. Genom statsbidrag kan vi styra och följa upp om vi säkerställt detta på ett sätt som inte är möjligt genom överenskommelser. Totalförsvaret och nationens beredskap är just en nationell angelägenhet och staten måste kunna styra över vilka åtgärder som vidtas för att höja beredskapen. Därför behöver utbetalningarna ske genom en statlig myndighet.
Ett statsbidrag ger staten större möjlighet än vid en överenskommelse att styra regionerna i frågan om vilka åtgärder som är nödvändiga för att uppnå ett starkt civilt försvar inom hälso- och sjukvården. Det ger också staten förutsättningar att styra mot en grundläggande beredskapsförmåga i samtliga regioner och därmed ökad kunskap och möjlighet till nationell uppföljning, resonerar regeringen.
Läs också:
Regionerna blöder pengar – SKR kräver att staten agerar snabbt
Regeringen och SKR överens om ökad försörjningsberedskap
