Svensk läkare hjälper flyktingar på Balkan: En extremt svår situation

Tack vare den tyska organisationen MVI (Medical Volunteers International) får flyktingarna längs med gränsen till EU hjälp att söka vård – eller enkel vård på plats.

Och det är något som verkligen behövs, enligt Eva Nilsson Bågenholm.

– Jag förstod inte hur svår situationen är för flyktingar i Serbien och Bosnien. Det har varit en ögonöppnare för mig att se hur människor på flykt har det, säger hon.

Eva fick kontakt med organisationen av en slump, efter ett samtal med en kollega.

– Det var en kollega från Halmstad som hade varit ute med MVI, men han hade varit på gränsen till Ukraina och hjälpt till. När jag hade möjlighet att åka behövde de hjälp i Serbien och Bosnien.

I juni var Eva i Serbien i tre veckor och dessförinnan har hon gjort ytterligare två volontära insatser i Serbien respektive Bosnien.

– Anledningen till att den här organisationen verkar i Serbien och Bosnien beror på att det är många flyktingar som väljer den så kallade Balkanrutten för att försöka ta sig till EU.

Kampen för flyktingarna är svår. Det har Eva Nilsson Bågenholm bevittnat med egna ögon.

– Jag har tagit hand om människor som försökt ta sig över det fyra meter höga staketet till Ungern. Längst upp är det taggtråd och det händer att de ramlar och bryter benen eller får svåra skärskador, säger Eva och fortsätter:

– Och om de lyckas ta sig över gränsen blir de i regel utsatta för polisbrutalitet, de blir slagna med batonger. I samband med att de blir tagna av polisen kan de också bli av med sina läkemedel, och det kan till exempel vara läkemedel mot diabetes. Ganska ofta får flyktingarna också mobilerna förstörda – av polis, berättar hon.

Om de inte lyckas fly motarbetas de också i Serbien och Bosnien, enligt Evas erfarenheter.

– Sjukvården ger dem inte den vård de behöver och polisen kastar in rökbomber i övergivna fabrikslokaler, bara för att få ut dem ur lokalerna och mota bort dem.

Organisationen MVI försöker hjälpa flyktingarna med basala vårdbehov. MVI samarbetar också med Collective aid som bistår med mat, kläder och portabla duschar.

– Att bara få duscha gör mycket för deras hälsotillstånd – och underlättar när vi lägger om sår. Från MVI åker vi runt i bilar, tre, fyra läkare och sjuksköterskor. Vi möter många människor som har vandrat länge, så det kan vara djupa skavsår på fötterna. Det är också svåra skärskador från flyktförsök vi tar hand om, benbrott och infektioner av olika slag. Många har infekterats med skabb och har sönderkliade sår över hela kroppen.

Eftersom MVI endast har möjlighet att ge enklare vård på plats hämtas flyktingar i taxibilar de gånger läkarna bedömer att ytterligare vård krävs.

– När vi följer med dem till sjukhusen får de oftast rätt vårdinsatser, men det händer att det inte hjälper heller. En man som vi försökte hjälpa hade en djup knivskada i låret. Vi kan endast göra omläggningar men när vi tog med honom till sjukhus valde de att inte suturera, de såg bara till att lägga om skadan…

Trots att Eva Nilsson Bågenholm kan känna att man stundtals arbetar i motvind kan insatserna vara skillnaden mellan liv och död – eller så handlar det om att lägga om en sårskada och vara där för en annan människa.

– Att kunna hjälpa dem med det som är enkelt för mig, det jag kan, känns bra. Jag har träffat läkarkollegor på flykt, som kan precis samma saker som jag. De är bara födda i fel land. Jag träffade en familj där pappan var farmaceut, mamman läkare. Dottern som var tio hade en dröm att bli läkare men nu bodde familjen i ett tält ute i skogen.

Förutsättningarna kan vara fundamentalt olika. Det är orättvist, reflekterar Eva Nilsson Bågenholm.

– Hälsa är en mänsklig rättighet och det känns väldigt bra att kunna använda min läkarkompetens för att se till att flyktingarna får bästa möjliga vård.

Arbetet med MVI är helt ideellt. Eva Nilsson Bågenholm betalar resa, hyra och mat själv. Det är det värt, tycker hon. I Serbien hyr organisationen ett hus som volontärerna bor i, i Bosnien en mindre lägenhet – men det är alltså volontärerna som betalar hyran.

– Jag önskar att fler ville donera pengar till MVI för det behövs till sjukvårdsmateriel på plats, säger hon och konstaterar:

– Jag kommer absolut att åka snart igen.