Läkartidningen har tidigare skrivit om läkaren som åtalats för förskrivning av läkemedel mot betalning. Av brottsutredningen framkom att 29 namngivna personer fått olika sorters läkemedel utskrivna mot betalning – men läkaren har enligt åtalet förskrivit mediciner vid ytterligare en stor mängd tillfällen.
Åklagaren ansåg att narkotikabrottet skulle betraktas som grovt med tanke på »den sammantagna stora mängden narkotika, det sammantaget stora värdet och då brottsligheten bedrivits i större omfattning och yrkesmässigt samt varit av särskilt farlig eller hänsynslös art då XX missbrukat sin ställning som läkare«.
Läkaren har bestridit samtliga yrkanden som åklagaren framställt.
Tingsrätten bedömer däremot att förskrivningar av narkotika som ur medicinsk synpunkt är olämpliga inte per automatik innebär att de är brottsliga. Tingsrätten konstaterar vidare att de flesta av de 29 patienterna hade en vårdrelation till läkaren.
Därmed betraktar tingsrätten endast förskrivningarna till två personer som brottsliga – narkotikabrott av normalgraden. Dessa är fall där personerna aldrig träffat läkaren och som läkaren inte har haft någon vårdrelation till.
Bedömningen av övriga fall har enligt domen varit en balansgång och tingsrätten beskriver att »rättspraxis på det här området är knapphändig«.
