Läkares självmord sätter fokus på tuffa arbetsförhållanden i Norge

I början på sommaren valde en ung läkare i Norge att avsluta sitt liv. I sociala medier skrev en närstående till läkaren ett inlägg som fick stor spridning, där han beskrev vägen till den tragiska utgången. En central faktor ska ha varit ett mycket pressat sjukvårdssystem med »extrem arbetsbelastning och hög sjukfrånvaro«.

Sammanfattat blev arbetsdagarna mycket betungande för läkaren med ytterst lite tid för familjen. En planerad flytt från arbetet på sjukhuset till privat sektor tärde också på hennes samvete då hon kände att hon lämnade kollegor och vänner i sticket. Till det kom sömnproblem, och allt utmynnade i allt svårare mental ohälsa.

Inlägget har delats över 40 000 gånger på Facebook. I dess kölvatten har hashtaggen #legermåleve – läkare måste leva ­– fått spridning. Läkare och andra vill visa sitt stöd för familjen och för kampanjen att rikta uppmärksamhet mot en ohållbar arbetssituation i sjukvården. En medicinstudent skriver exempelvis att hon inte tycker att det är »okej eller ens säkert när läkare arbetar 18+ timmar långa skift, knappt får några lediga dagar, och går timme efter timme utan att äta, dricka eller gå på toaletten«.

I juli kom också en rapport från Legeforskningsinstituttet, en del av det norska läkarförbundet, som publicerades i BMJ Open och pekade på en klar ökning i arbetstid från 2016 till 2019, både i primärvård och sjukhusvård. Och som Läkartidningen tidigare berättat har en kartläggning i Norge också visat att fastläkarna i den norska primärvården hade en genomsnittlig arbetstid på 55,6 timmar i veckan utan jourtid, mot en normal arbetsvecka om 40 timmar.

Anne Karin Rime, ordförande i det norska läkarförbundet, säger att dödsfallet är mycket tragiskt och har gjort stort avtryck på alla. Den höga arbetsbelastningen är välkänd och hon tycker det är viktigt att sådana historier kommer fram från läkarkåren.

– Vi upplever att bli lyssnade på, men de senaste åren har det tyvärr skett en negativ utveckling där läkare tilldelas allt fler arbetsuppgifter, utan tillräckliga resurser för att sköta dessa arbetsuppgifter, säger hon till norska TV 2.

Hon säger att det inte finns någon ovilja hos arbetsgivarna att förbättra situationen, men att det krävs ekonomi och arbetstillfällen.

– Det är myndigheternas ansvar att säkerställa en bra, offentlig sjukvård där de anställda vill vara, säger hon.

Erlend Hem, chef på Legeforskningsinstituttet, säger att det länge varit känt att läkarna är en utsatt grupp för psykisk ohälsa, i synnerhet kvinnliga läkare. Frågan är komplex och det är svårt att lägga skulden enbart på arbetsförhållandena. Han tror att det också finns en faktor som handlar om att läkarna, som ska ge hjälp, kan ha svårt att ställa sig på den andra sidan och motta hjälp.

Han säger att flera arbetsgivare är bra och kan erbjuda hanterbar arbetsmiljö. Men det upprop som nu startats kan inte avskrivas som isolerade berättelser.

– Det måste ses som ett uttryck för växande oro och verklig oro för arbetssituationen inom både dagens och morgondagens sjukvård, vilket vi måste ta på största allvar, säger han till TV 2.