Över hundra medicinska tidskrifter världen över har gått samman i ett upprop mot kärnvapen. Kriget i Ukraina, spänningar i Korea och Hiroshimadagen söndagen den 6 augusti kastar ljus på frågan om hotet som kärnvapen innebär. »Faran är stor, och den växer«, skriver chefredaktörerna i uppropet.
Elva chefredaktörer från ledande medicinska tidskrifter som New England Journal of Medicine, Lancet, Journal of the American Medical Association och British Medical Journal har tillsammans författat en artikel, ett upprop om stopp för kärnvapen. Detta görs samtidigt som ett möte pågår i Wien mellan den 31 juli och den 11 augusti, inför nästa stora konferens om icke-spridningsavtalet (NPT) 2026.
»De kärnvapenbeväpnade staterna måste eliminera sina kärnvapenarsenaler innan de eliminerar oss«, skriver chefredaktörerna i artikeln. Uppropet riktar sig till inte bara till stater utan också till hälsosektorn världen över. Läkarförbund och liknande sammanslutningar uppmanas att informera sina medlemmar om riskerna och be medlemmarna att ansluta sig till International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW), för att stödja arbetet med att minska riskerna för ett kärnvapenkrig i närtid.
Över hundra medicinska tidskrifter har anslutit sig, och alla kommer att publicera samma artikel den närmaste tiden. I normala fall är principen att material i medicinska tidskrifter inte dubbelpubliceras i annan tidskrift.
– Att alla dessa ledande tidskrifter har enats om att publicera samma ledartext understryker det extrema läget och behovet av skyndsamma åtgärder, säger Chris Zielinski, World Association of Medical Editors, i ett pressmeddelande från International Physicians for the Prevention of Nuclear War.
Artikeln uppmanar stater med kärnvapen att vidta tre omedelbara åtgärder, bland annat att deklarera att de inte kommer att använda kärnvapen i pågående konflikter. De uppmanas också att »arbeta för ett definitivt slut på kärnvapenhotet genom att stödja brådskande förhandlingar mellan de kärnvapenbeväpnade staterna för ett verifierbart, tidsbestämt avtal för att eliminera deras kärnvapen i enlighet med åtagandena i NPT och öppna vägen för alla länder att ansluta sig till FN:s konvention om kärnvapenförbud«.
På plats just nu på mötet i Wien finns läkaren Vendela Englund Burnett. Hon har engagerat sig i kärnvapenfrågan i många år och är där för att påverka i rollen som ordförande i föreningen Svenska läkare mot kärnvapen.
Läkartidningen når henne på telefon mellan möten:
– Detta är en del av det fortgående arbetet om icke-spridningsavtalet (NPT) som syftar till att slutligen eliminera kärnvapen.
Och det är ett arbete som behöver fortgå, menar hon, trots att det sedan 2017 finns en FN-konvention om kärnvapenförbud (TPNW).
– NPT antogs av majoriteten av världens länder, men kärnvapenländerna har inte, som de åtar sig, avvecklat sina kärnvapen. Däremot har de blivit färre. Vårt mål är att vara på plats på dessa FN-möten för att driva på, bevaka och fortsätta informera om vad kärnvapen faktiskt kan ha för effekter på mänskligheten.
Vilka är de största hoten?
– Egentligen är det alla kärnvapen – inte bara Rysslands och Nordkoreas. Alla kärnvapen hotar oss, och så länge de finns innebär det en risk för kärnvapenkrig. Vi ser också att myter och ord som förminskar kärnvapenrisken sänker trösklarna och ökar risken att de används. Det handlar om tal om »kärnvapenparaplyer« eller att referera till kärnvapen som »små användbara vapen«.
– Som läkare vet jag, och alla vi som engagerar oss, att det inte finns vård att ge vid en kärnvapenattack. Sjukvården kan inte möta det, säger Vendela Englund Burnett.
Läkare mot kärnvapen har sammanställt en rapport med beräkningar av vad som skulle hända om ett kärnvapen med en sprängstyrka på 100 kiloton skulle detonera över Stockholm. Föreningen beskriver en enorm humanitär katastrof.
– Cirka 90 000 skulle dö direkt och omkring 250 000 skulle skadas. Ett enda så kallat taktiskt kärnvapen i dag är upp till sju gånger starkare än det som utplånade Hiroshima.
Vendela Englund Burnett ger ytterligare ett exempel:
– Ett litet kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan, som är kärnvapenländer, skulle innebära att all sot och aska skulle kyla ner och orsaka en sådan kraftig temperatursänkning att ett par miljarder människor skulle dö av svält, säger hon och konstaterar:
– Man kan inte vinna ett kärnvapenkrig. Det går varken att försvara sig med eller mot kärnvapen. Det är ett verktyg för utplåning, och därför finns det bara förlorare i ett sådant krig.
Vendela Englund Burnett försöker påverka i frågan så gott det går under dessa FN-möten. På hemmaplan, i Stockholm och Göteborg, uppmärksammar Läkare mot kärnvapen Hiroshimadagen söndagen den 6 augusti. Hon är glad att flera driver på frågan, i synnerhet uppropet från de medicinska tidskrifterna.
Vad betyder det att tidskrifterna går samman?
– Det är ett jättestarkt bevis på att vi läkare inser att kärnvapen hotar liv och hälsa. Kärnvapen är ett existentiellt hot mot människor. I mina ögon är det här uppropet, med över hundra anslutna tidskrifter, ytterst ovanligt. Det visar hur viktigt det är att vi får bort kärnvapen, det finns inget annat. Har vi skapat dessa vapen kan vi också eliminera dem, och det måste vi för att undvika en sista epidemi.
(uppdaterad 2023-08-09)
