Enligt regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna är personer som vistas utan tillstånd i landet, ett växande problem. Och de fyra samarbetspartierna aviserade flera åtgärder i det så kallade Tidöavtalet från förra hösten.

En av dessa handlar om att offentliganställda skulle kunna bli tvungna att anmäla personer som vistas i Sverige utan tillstånd, något som mött stark kritik från yrkeskårer inom exempelvis vård och skola.

Regeringen har i samband med det påpekat att ett eventuellt undantag från denna anmälningsplikt skulle utredas. Och flera har väntat på att regeringens tilläggsdirektiv till »Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet« skulle kunna bringa klarhet i frågan om exempelvis sjukvården skulle kunna omfattas av anmälningsplikten.

På torsdagen kom tilläggsdirektiven som utvidgar utredarens uppdrag. Enligt det ska bland annat regelverket för inre utlänningskontroller ses över, analysera behovet av DNA-analyser i ärenden om uppehållstillstånd, och se över användningen av biometri i utlänningsärenden.

När det gäller anmälningsplikt kom inga nya besked. Men det är på sätt och vis också ett besked: ingen verksamhet ska på förhand undantas i utredningen. Utredaren ska alltså fortsätta att undersöka om läkare ska vara pliktiga att rapportera personer som saknar tillstånd att vara i Sverige, till polisen eller till Migrationsverket.

Utgångspunkten är att olika myndighetsverksamheter i landet samarbetar varandra, meddelade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) vid en presskonferens på torsdagen. Ett informationsutbyte är nödvändigt enligt regeringen.

– För att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda, kan vissa situationer behöva undantas från informationsplikten. Det kan vara fråga om situationer där informationsplikten skulle strida mot ömmande värden, exempelvis inom sjukvården, sa hon men tillade att inga verksamheter i nuläget alltså ska undantas.

Informationsplikten har länge delat Tidöpartierna. Sverigedemokraterna har framhållit att alla verksamheter ska omfattas, sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har varit noga med att säga att saken ska utredas, och Liberalerna utgår från att det görs undantag för exempelvis skolan.

Efter presskonferensen på torsdagen skrev Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale på förbundets Facebooksida att hon blev läkare för att bota människor, inte för att anmäla dem.

»Även om regeringen höll öppet för att det kan finnas vissa ömmande situationer där undantag kan göras känner jag ändå en stor ilska och oro över att man i Sverige 2023 ens tillsätter en sådan här utredning«, skrev hon och tillade att hon tycker att utredningsförslaget ska slopas då det inte hör hemma i vården eller i ett demokratiskt samhälle.

Sveriges Kommuner och regioner (SKR) kommenterade också tilläggsdirektiven och framhöll att all verksamhet inom kommun och region borde undantas, och inte bara vissa situationer eller yrkesgrupper. Detta exempelvis för att en anmälningsplikt kan krocka med befintlig lagstiftning såsom hälso- och sjukvårdslagen.

– Att göra skillnad på vilka tjänster inom kommuner och regioner som ska ha anmälningsplikt och vilka som inte ska ha det skapar osäkerhet och rättsosäkerhet, såväl hos chefer och medarbetare som hos invånare, säger SKR:s ordförande Anders Henriksson (S) i ett pressmeddelande.

Läs även:
Utredaren väntar fortfarande på nya direktiv om informationsplikten
Regeringen dröjer med nya direktiv till utredning om anmälningsplikt
SKR tar ställning och protesterar mot anmälningsplikt av papperslösa
Skånskt borgerligt motstånd mot Tidö-punkt om att ange patienter
Majoritet i Västra Götaland säger nej till plikt att anmäla papperslösa
Vårdanställda lovar att vägra plikt att anmäla papperslösa i kampanj
41 organisationer kritiserar punkter om vård i Tidö-avtalet