Som Läkartidningen rapporterade igår (17 augusti) har Sahlgrenska universitetssjukhusets ekonomiska läge försämrats successivt sedan förra hösten på grund av ökade sociala avgifter, inflation och ökade driftskostnader på grund av högre produktion. I maj beslutades därför om en handlingsplan för att sänka kostnaderna med 600 miljoner kronor. Nu dras alltså svångremmen åt ännu hårdare. Det framgår av ett pressmeddelande.
De åtgärder som sjukhusstyrelsen beslutade om på ett styrelsemöte 18 augusti ska kunna minska kostnaderna med 538 miljoner och innebär bland annat att Sahlgrenska ska erbjuda patienter vård på rätt vårdnivå. För att tydliggöra olika yrkesroller och underlätta »uppgiftsväxling« ska uppdragsbeskrivningar för olika vårdprofessioner implementeras. Man ska även se över möjligheterna till en mer sammanhållen hälso- och sjukvård. Det ska ske genom utökad och närmare samverkan och partnerskap med Närhälsan, privata vårdgivare samt Regionhälsan, kommuner och länssjukhusen i regionen. Sjukhuset ska också få en mer effektiv, funktionell och mindre administrativ organisation. Sjukhusdirektören har i uppdrag att redovisa en genomförandeplan den 27 oktober.
Igår kritiserade Hanna Kataoka, ordförande för Västra Götalands läkarförenings sektion vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ledamot i förbundsstyrelsen, i Läkartidningens artikel bland annat förslaget om förändrade patientströmmar. Omställningen till nära vård är inte någon »quick fix«, menar hon.
– Så länge man inte har löst problemet med fast läkarkontakt eller listningstak i primärvården tror jag att det blir väldigt svårt. Det går att föra över arbetsuppgifter, uppdrag och pengar till primärvården, men om det inte finns någon som utför arbetet är det i slutändan patienterna och vårdpersonalen som blir lidande, anser Hanna Kataoka.
Läs mer:
Sparförslag på ytterligare drygt 500 miljoner för SU – facket kritiskt
Så vill ledningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset miljonspara
