I sin nya avhandling »Development and testing of an observation-based method to assess person-centeredness in healthcare» har Nina Ekman tagit fram ett instrument som mäter hur personcentrerad vården är. Hon är sjuksköterska och filosofie doktor i vårdvetenskap vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet och hennes doktorandprojekt är ett samarbete mellan Centrum för personcentrerad vård, GPCC, vid Göteborgs universitet och KU Leuvens universitet i Belgien.

Nina Ekman. Foto: Privat

– Alla vill ge en personcentrerad vård och flera studier har visat att man uppnår effekter – som halverade vårdtider och att patenten får ökad tilltro till sig själv – om man implementerar det. Många säger också att »vi ger personcentrerad vård här«. Men hur vet vi att vården är personcentrerad? Säger Nina Ekman.

Hon beskriver hur hennes mätmetod fungerar:

– Metoden passar för alla professioner inom hälso- och sjukvården och är generisk, så att den fungerar i vilken vårdkontext som helst. Det spelar inte någon roll om du är i primärvården eller inom slutenvården.

Syftet är att på ett strukturerat vis göra observationsbaserade bedömningar av ett möte mellan exempelvis en läkare och en patient. En observatör sitter med i rummet under vårdmötet, och skattar sedan de olika momenten genom 53 frågor inom fyra fält: aktiviteter, uppförande, kompetens och mål. Några exempel på frågor är: Har patienten fått komma till tals? Hur lyhörd är vårdpersonalen? Har patientens resurser och förmågor kommit fram i samtalet? Har mål för vården definierats?

– Det handlar bland annat om att man talar till patienten på en lagom nivå och är inkluderande, inte är stressad utan uppmuntrande och empatisk och att det är en dialog mellan läkaren och patienten och inte bara läkaren som informerar utan är lyhörd och respektfull, säger Nina Ekman.

Metoden kan användas när vården utvärderas för att antingen mäta hur personcentrerad vården är som en enskild läkare ger eller en hel vårdenhet. Efter observationen får hälso- och sjukvårdspersonalen feedback direkt.

Det finns redan ett flertal observationsbaserade instrument för att mäta personcentrerad vård, men enligt Nina Ekman är de bristfälliga eftersom de inte har tagits fram tillsammans med patienter. En annan brist är att de inte utgår från något sammanhållet koncept som beskriver vad personcentrerad vård är.

Nina Ekman har valt att utgå från den definition som Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) formulerat och testat i flera kontrollerade studier. Enligt den har personcentrerad vård tre integrerade hörnstenar: att skapa partnerskap med patienten, att utveckla det genom att lyssna på patientens berättelse och att tillsammans skriva en hälsoplan.

Hon har intervjuat patienter, anhöriga och personal (till exempel sjuksköterskor och läkare) som har erfarenhet av att ge och få personcentrerad vård under arbetet med att ta fram det nya instrumentet.

– Jag ville få reda på vilka observerbara indikatorer som finns för personcentrerad vård.

Ett av de viktigaste fynden var hur viktigt första intrycket är. Något som inte tidigare varit så känt, enligt Nina Ekman.

– Patienternas första intryck påverkade hela förloppet och resultatet av interaktionen. Det icke-verbala ansågs vara väldigt betydelsefullt. Står du med armarna i kors, snörper med munnen och tittar med en blick som visar att du är stressad och inte vill lyssna, så vill man inte anförtro sig till dig.

Instrumentet har testats i liten skala av anhöriga, patienter och personal. Deltagarna bedömde att det var lätt att använda. Nu hoppas Nina Ekman kunna testa det i större skala, och även i en engelsk version för att kunna sprida modellen internationellt.