I Region Stockholm har det fram till i år funnits sex privatpraktiserande neurologer, som sammantaget har stått för runt hälften av alla patientbesök inom neurologi i öppenvården i Stockholmsområdet. Tre av dessa har varit läkare verksamma på nationella taxan, en gammal ersättningsmodell som är på väg att fasas ut. Nu är ingen av dem kvar.

I början av året fick nämligen Jaan Albo och de båda andra taxeneurologerna ett brev från Region Stockholm om att stora brister uppmärksammats i deras journalhandlingar och att alla utbetalningar därför skulle hållas inne tills en granskning av ärendet var klar. I april levererades utredningen och domen var hård: Utredarna slog bland annat fast att Jaan Albos journaldokumentation innehöll så stora brister att det var svårt att bedöma om handläggningen skett enligt vetenskap och evidens. Bland annat saknades signering av samtliga journalanteckningar i granskningen.

Jaan Albo. Foto: Privat

– Alla journaler är signerade, men det syns inte när man skriver ut dokumenten. Däremot syns det såklart i loggen, vilket jag har förklarat för regionen, säger Jaan Albo.

I drygt 7 procent av vårdkontakterna saknades dessutom journalanteckningar helt, enligt regionens granskning.

– Det visade sig röra tre patienter, och samtliga deras besök var i tur och ordning. I och med att alla andra journalanteckningar fanns borde man som granskare inse att det förmodligen fattades ett papper eller två. Vilket naturligtvis var fallet. Man har medvetet låtit bli att skapa klarhet i något som egentligen vore ganska lätt att reda ut.

Utredningen kritiserar också mängden besök, eller som Jaan Albo säger:

– Jag mjölkar systemet på pengar, det är det utredningen säger, fast lite finare uttryckt.

Men Jaan Albos egen utredning visar att åtta av patienterna som påstås ha för frekventa besök haft ett eller till och med noll besök under den observerade perioden.

Varför regionen tar i med hårdhandskarna på det här viset är lätt att förstå, enligt Jaan Albo. Eftersom ersättningsmodellen som han varit verksam på i framtiden ska fasas ut försöker regionen göra sig av med de få taxeläkare som fortfarande finns kvar, menar han.

– De har, utan lagstöd, lagt en ekonomisk strypsnara för att få bort mig och mina kollegor, säger han.

Jaan Albo vänder sig emot regionens agerande av flera skäl. Först och främst är slutsatserna i utredningen felaktiga, menar han. Dessutom drogs ersättningen till neurologerna in utan att de hade fått en chans att ge sin bild av situationen, och det var också omöjligt för dem att komma med motargument eftersom de först flera månader senare fick veta vad beslutet grundade sig på. Tidigt kopplade han in advokaten Per Gunnarsson, som instämmer i Jaan Albos kritik. I våras valde de att stämma regionen.

– En grundläggande regel är att ingen ska dömas ohörd, det här agerandet strider mot all svensk rättstradition. Det är anmärkningsvärt. Tycker regionen verkligen att det är korrekt att stänga av en läkare utan möjlighet att försvara sig? säger Per Gunnarsson.

Men Marina Skarbøvik, enhetschef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, skriver i ett mejl till Läkartidningen att det är rutin att inte fortsätta med utbetalningar »när granskningsresultatet är entydigt gällande felaktiga utbetalningar«.

»Förvaltningen stoppar då utbetalningarna åtminstone till dess att granskningsrapporten är färdigställd och kommunicerad med vårdgivaren och eventuell återbetalning har skett. Det är tyvärr oundvikligt att en fördjupad uppföljning tar tid och förvaltningen arbetar alltid för att berörda vårdgivare ska få besked och information så snart som möjligt«, skriver hon.

Vad gäller stämningen skriver Marina Skarbøvik att förvaltningen ser att parterna har olika uppfattning om granskningsresultatet, och »då är en rättsprocess ofta oundviklig«.

Fram till den sista juli i år fortsatte Jaan Albo att ta emot återbesök på sin mottagning. Nya patienter vågade han inte boka in, då han snabbt insåg att regionen inte skulle backa, säger han. Men nu är kliniken igenbommad och själv har han börjat jobba på Sophiahemmet i stället. Kampen fortsätter dock.

– Jag inser att jag är en myra som sticker en elefant, men jag kan inte se mig själv i spegeln om jag inte går vidare med det här juridiskt, säger Jaan Albo.

Läs också:
Nationella taxan skrotas enligt ny utredning – lagen kan rivas upp 2025
Utbetalningar pausade till läkare på nationella taxan i Region Stockholm
SPLF: Desinformation om taxeläkare i flera regioner
Sämre villkor för taxeläkare i Stockholm möter hård kritik

LÄKARE PÅ NATIONELLA TAXAN

Nationella taxan eller lagen om läkarvårdsersättning (LOL) har funnits sedan 1994 och innebär att vårdgivaren har en etablering knuten till egen fysisk person. Villkoren för verksamheten regleras i lag och ersättningsnivåerna i taxan förhandlas fram mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner, SKR. Under det första året rådde fri etableringsrätt, men sedan 1995 har det funnits krav på samverkansavtal med regionerna. I praktiken har ytterst få nya samverkansavtal slutits sedan 1995. I dagsläget finns cirka 1 000 läkare i landet som är anslutna till nationella taxan, varav knappt 200 återfinns i Stockholm.

Källa: Privatläkarföreningen