Så förbereder sig Stockholms sjukhus för den ökade risken för terrordåd

Säpo har beslutat att höja terrorhotnivån i Sverige efter en bedömning av Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT). Nivån höjs från 3 (förhöjt hot) till 4 (högt hot) på den femgradiga skalan, vilket säkerhetspolischef Charlotte von Essen meddelade på Säpos pressträff under torsdagen.

– Syftet med beslutet att höja terrorhotnivån är just att samhället ska anpassa sin verksamhet för att minska risken för att något ska inträffa, säger Charlotte von Essen och tydliggör att höjningen inte föranletts av någon specifik händelse utan att den ska ses som en »strategisk och långsiktig bedömning«.

Regeringen har tidigare informerat om ett »försämrat säkerhetsläge« och den 13 augusti gjorde Sveriges nationella säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm uttalanden om hur koranbränningarna och dess efterdyningar i form av hot om terrorattacker påverkat landet.

Några dagar tidigare hade civilminister Erik Slottner (KD) ett möte med Anders Henriksson, ordförande i Sveriges Kommuner och regioner (SKR), om hur olika nivåer i samhället tillsammans arbetar för att garantera medborgarnas säkerhet. Det framgår av ett pressmeddelande från Finansdepartementet.

Läkartidningen når Johan Bratt efter Säpos pressträff, med anledning av att han är ansvarig för Region Stockholms sjukvårdsberedskap.

– Det är viktigt att vi är beredda på att någonting kan hända. Inom kort ska vi ha ett möte inom SSR (Samverkan Stockholmsregionen, redaktionens anmärkning) som Länsstyrelsen Stockholm håller i. Där går vi igenom läget med kommuner, polis, räddningstjänst och andra om hur vi agerar efter den höjda terrrorhotnivån.

Johan Bratt vill samtidigt förtydliga att han inte är orolig och att regionen är väl förberedd och har »bra planering och samordning«, vilket han berättat tidigare för tidningen.

Läkartidningen har nämligen tidigare i veckan – innan terrorhotnivån höjdes på torsdagen – pratat med Johan Bratt och andra ledande personer inom Stockholms sjukvård om beredskapen inom regionen gällande det försämrade säkerhetsläget och risken för ett terrordåd.

– Det vi ser till nu är att ha uppdaterade och aktuella katastrofmedicinska planer på regional och lokal nivå. Vi har också regelbunden kontakt med akutsjukhusen och primärvården, säger Johan Bratt.

Vid en allvarlig händelse kan regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) aktiveras.

– Om det är tal om katastrofläge vidtas åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner, utifrån vad som har hänt så klart.

Johan Bratt berättar att regelbundna möten där olika funktioner deltar gör att regionen är väl förberedd på om det värsta händer.

– Sedan är alla medvetna om det spända säkerhetsläget vi har. Vi pratar om det. I vår region har vi dessvärre erfarenheter som terrordådet på Drottninggatan 2017.

Johan Bratt berättar att RSSL senast aktiverades under upploppen på Järvafältet för några veckor sedan. Då gick sjukvårdsledningen upp i stabsläge.

Är du orolig efter hoten mot Sverige?

– Vi är inte oroliga. Vi känner oss trygga i att vi är väl förberedda. Men man kan aldrig veta vad som händer – däremot har vi en planering som är så bra som den kan bli.

Det kan Ellinor Linde Blidegård intyga. Hon är beredskapssamordnare på Södersjukhuset i Stockholm.

– Planerna är uppdaterade oavsett. Jag skulle inte säga att vi har ändrat i våra rutiner på grund av säkerhetsläget nu. Vi är i framkant hela tiden. Vi hade en stor katastrofövning i våras och ska vara med på en i höst som Polisen och Försvarsmakten håller i.

Den senaste gången Södersjukhuset gick upp i katastrofläge var under terrrordådet på Drottninggatan 2017. Ellinor Linde Blidegård berättar att flera händelser gjort samhället mer förberett på omskakande händelser.

– Hela samhället är mer på tårna efter pandemin och kriget i Ukraina. Pandemin har lärt oss mycket och det satsas på de här frågorna, säger hon.

I mars 2021 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla och stärka regionernas arbete med hälso- och sjukvårdens beredskap och planering inför civilt försvar. Myndigheten har fått ytterligare uppdrag av samma karaktär de senaste åren för att ha en »långsiktig förstärkning av hälso- och sjukvårdens beredskap i den pågående återuppbyggnaden av totalförsvaret«, enligt Socialstyrelsen.

Även Gunnar Sandersjöö på Karolinska universitetssjukhusets traumaenhet deltar, likt Ellinor Linde Blidegård, regelbundet i olika informationskanaler för att följa säkerhetsläget.

– Ett utskick från Länsstyrelsen Stockholm informerar om säkerhetsläget. Det kan vara allt ifrån orienteringstävlingar till koranbränningar; aktiviteter som gör att många samlas och man förstår att något kan inträffa, säger Gunnar Sandersjöö och konstaterar:

– På sistone har det kommit en del propåer. I somras aktiverade vi även en mental beredskap; vi tog fram alla katastrofplaner, skrev ut och hängde upp dem överallt på sjukhuset.

Traumaenheten hanterar till vardags högenergiskador, som ett attentat också skulle kunna orsaka.

– Vi är ju vana vid att ta hand om alla skjutningar till exempel. Ett attentat skulle kunna innebära att få en massa sådana på samma gång. Men vid ett attentat skulle eventuellt flera sjukhus behöva gå upp i katastrofläge och hantera den typen av skador, säger Gunnar Sandersjöö och nämner terrordådet på Drottninggatan som en ögonöppnare.

– Säkerhetsläget skruvades upp redan för flera år sedan med anledning av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Då gick alla Stockholms sjukhus upp i katastrofläge. Det finns en medvetenhet.

Av medvetenheten följer förberedelser, som även Ellinor Linde Blidegård på Södersjukhuset nämner.

– Små katastrofövningar har vi flera gånger om året. I höstas hade vi en stor i Huddinge och vi kommer att ha en stor nu i höst i Solna. Då finns det scenarier som vi jobbar efter, som bombdåden i Madrid 2004 eller masskjutningen i Las Vegas 2017.

I händelse av ett större terrordåd i Stockholm är det inte omöjligt att Karolinska universitetssjukhuset i Solna – eller något annat akutsjukhus – skulle gå upp i katastrofläge. Gunnar Sandersjöö skulle då ansvara för att ringa in personal och fördela kirurgiska och ortopediska resurser.

– Alla katastrofplaner bygger ju på ett förutbestämt beteende där vi aktiverar ett visst antal läkare och omvårdnadspersonal. Det skulle innebära att vi skulle behöva friställa operationsutrymmen och vårdplatser på ett sjukhus som normalt är fullt.

Det går att skapa utrymme på fullbelagda sjukhus.

– Alla sjukhus har en plan för det. Rent praktiskt skulle inneliggande patienter kunna behöva vara flera i samma rum eller patienter ute i korridorerna. På Karolinska i Solna har alla rum en besökssäng, och i ett katastrofläge skulle dessa kunna bli patientsängar. Därmed går det att dubbla antalet patienter, i alla fall på traumaenheten, berättar Gunnar Sandersjöö.