Sahlgrenska universitetssjukhusets ekonomiska läge har försämrats successivt sedan förra hösten. De främsta orsakerna är ökade sociala avgifter, högre priser till följd av inflationen och ökade driftskostnader på grund av högre produktion. I maj beslutades därför om en handlingsplan för att sänka kostnaderna med 600 miljoner kronor. Men eftersom sjukhuset räknar med att gå back 900 miljoner kronor i år behöver svångremmen dras åt hårdare än så.
Den nytillträdde sjukhusdirektören Boubou Hallberg presenterade i veckan en lista i sju punkter på »omedelbara strukturella åtgärder som sänker kostnaderna«. Ytterligare 538 miljoner ska sparas in på helårsbasis om förslagen blir verklighet.
– Men samtliga personalorganisationer har ställt sig oeniga till förslagen, eftersom vi befarar allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön och patientsäkerheten. Vi instämmer förstås med arbetsgivaren om att man inte kan skära ner på vården, men frågan är om det inte blir resultatet även om det inte var intentionen, säger Hanna Kataoka, ordförande för Västra Götalands läkarförenings sektion SU.
Den första punkten på listan handlar om förändrade patientströmmar, eftersom inflödet till akutmottagningarna är stort, även bland patienter som egentligen är hemmahörande i primärvården. Färre besök på akuten innebär också bland annat färre återbesök och minskad förskrivning av recept. Denna åtgärd bedöms, allt som allt, kunna kapa kostnaderna med 400 miljoner kronor. Hanna Kataoka säger dock att omställningen till nära vård inte är någon »quick fix«.
– Så länge man inte har löst problemet med fast läkarkontakt eller listningstak i primärvården tror jag att det blir väldigt svårt. Det går att föra över arbetsuppgifter, uppdrag och pengar till primärvården, men om det inte finns någon som utför arbetet är det i slutändan patienterna och vårdpersonalen som blir lidande.
Ett annat förslag på listan rör bland annat utökad bemanning på 1177 för att vårdsökande ska kunna få kontakt med vården inom loppet av minuter – eftersom långa svarstider får många patienter att söka sig till akuten i onödan. Dessutom föreslås det så kallade Samsa-avtalet omförhandlas: Kommuner som tidigare har kunnat låta utskrivningsklara patienter ligga kvar på sjukhuset i upp till sju dagar utan kostnad ska behöva betala redan efter tre dagar.
– Den tanken är väl god – man kan ju inte bjuda på saker som man inte har. Men man får inte ta det för intäkt att börja skriva ut patienter för tidigt, det vill vi att man har med sig.
Medarbetarnas kritik mot förslagen är också kopplad till de kommande regelskärpningar som väntas i höst då nya arbetstidsdirektiv från EU börjar gälla. I korthet handlar direktiven om hårdare krav på elva timmars dygnsvila, vilket i sin tur innebär att mer personal kommer behövas för att täcka upp för kollegor som är lediga.
– Förändringen i kollektivavtalet kommer att kräva en ökning av antalet medarbetare och inte en minskning som föreslås i flera av de här punkterna. Vi arbetstagarorganisationer har gemensamt konstaterat att man knappast har tagit den här kommande förändringen i beaktande, säger Hanna Kataoka.
Sjukhusdirektör Boubou Hallberg kommenterar fackens kritik i ett mejl till Läkartidningen:
»Förslagen ska ge patienterna vård på rätt vårdnivå, det frigör resurser för helheten. Det är dock förståeligt med fackens oro. Vi beskriver inte eventuella arbetsmiljörisker i detta förslag. Det är en inriktning och vi kommer att öka detaljeringsnivån. Arbetet med risk- och konsekvensanalyser tillsammans med facken kommer att ingå i genomförandeplanen som styrelsen också fattat beslut om att ta fram.«
(uppdaterad 2023-08-23)
