Depression är en av de stora folksjukdomarna. Vårdförloppet vid depression hos vuxna handlar om att ge dessa patienter snabb tillgång till strukturerad bedömning, diagnos och behandling. Nationellt system för kunskapsstyrning poängterar även vikten av tydlighet i övergången mellan primärvård och specialiserad psykiatrisk vård.
I vårdförloppet beskrivs bland annat ett flödesschema och att stöd till anhöriga ska finnas.
– Snabb kontakt med vården är centralt i vårdförloppet. Vi ser att personer med depression som inte får behandling i tid riskerar att få en försämrad funktionsförmåga och depressionen riskerar att bli mer långvarig och det är också större risk att återinsjukna, skriver Harald Aiff i ett mejl till Läkartidningen.
Han är överläkare och ordförande i den nationella arbetsgrupp som arbetat fram vårdförloppet.
I det andra vårdförloppet som nyligen godkänts, vårdförlopp självskadebeteende, ligger också tyngdpunkten på snabbt omhändertagande. Vårdförloppet fokuserar på de med självskadebeteende som är 18 år och äldre. Viktiga faktorer för lyckad vård är specialistkompetens och kontinuitet. Även samordning mellan olika verksamheter är centralt.
– De främsta utmaningarna finner vi när det gäller samordning och samverkan inom och mellan verksamheter. Det kan vara inom sjukvården, socialtjänsten och elevhälsan. Det är viktigt att individen får en sömlös process mellan verksamheterna. Brister i kunskap om självskadebeteende och rädsla att göra fel är också faktorer som behöver åtgärdas, skriver Aase Eriksson i ett mejl till Läkartidningen.
Hon är ordförande i en annan nationell arbetsgrupp som arbetat fram vårdförloppet.
Vårdförloppen har tagits fram av Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och går att hitta hos regiongemensamma Nationellt kliniskt kunskapsstöd.
Hittills finns ett 30-tal vårdförlopp godkända inom olika hälsotillstånd.
Läs också:
Satsningen på vårdförlopp slopas – ska spara in 240 miljoner nästa år
