Medikus ägnar sig åt företagshälsovård, sjukvård och friskvård samt utfärdar en rad intyg för verksamheter i hela värden. De sysslar med dyk- och flygintyg och offshore- och sjöintyg exempelvis. Maurice Westerlund har även utbildning för att göra hälsokontroller för personer som står på väntelista för att åka ut i rymden, genom så kallad rymdturism – men det är en annan historia.
I dag är fokus på dykmedicin och hur hälsokontrollerna går till för yrkesdykare, som regleras enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
– Vi gör hälsokontroller för både sportdykare och yrkesdykare. Sportdykare har en maxgräns på 30 meter, när det gäller yrkesdykare så finns det ingen sådan maxgräns, berättar Maurice Westerlund.
Efter att patienten fyllt i en hälsodeklaration och träffat sjuksköterska för en rad förberedande tester såsom spirometri, syn- och hörseltester, B-Hb och blodsocker är det dags att träffa läkare. Elisabeth Westerlund tar sig i dag an rollen som patient, för att visa hur undersökningen går till.
Steg 1.
– Man kollar blodtryck på patienten, lyssnar på hjärtat och lungor. Sedan tittar man även i öronen för att se så att patienten kan tryckutjämna, förklarar Maurice Westerlund.
Han noterar att fruns vilopuls är låg. Det ser »mycket bra ut«, konstaterar han.
Steg 2.
– Efter första steget tar man ett vilo-EKG med hjälp av elektroder. Det är viktigt att allt ser friskt ut i vila såklart, säger Maurice Westerlund.
Resultaten följs och spelas in på en skärm. Därefter är det dags för Elisabeth Westerlund att genomföra ett test på motionscykeln.
Steg 3.
– Arbets-EKG innebär att patienten cyklar med viss belastning enligt ett schema med olika intervaller, berättar Maurice Westerlund.
Belastningen ökar stegvis och patienten får beskriva om det känns lätt eller tungt.
Elisabeth Westerlund trampar på och konverserar ledigt under tiden.
– Belastningen ökar varje minut och det här testet gör man till patienten inte orkar längre, säger hon.
– Under tiden kollar jag syresättning, pulsoximeter och blodtryck så det inte sticker iväg, förklarar Maurice Westerlund.
Därefter är det dags att lägga sig på britsen igen.
Steg 4.
– När Elisabeth ligger ned kollar jag blodtryck och EKG igen, sedan väntar jag två minuter, därefter nytt blodtryck och EKG varpå jag väntar fyra minuter och tar de båda testerna igen. Om allt har sett bra ut hittills är man i tillräckligt god fysisk form.
Ålder vägs också in, ska tilläggas – en 55-åring förväntas inte ha samma kapacitet som en 20-åring, förklarar Maurice Westerlund.
Elisabeth Westerlund är 65 och hade klarat testet för att arbeta som yrkesdykare.
– Har man passerat 40-strecket krävs hälsokontroller var femte år.
Viktigt att poängtera är dock att den medicinska delen bara är en del av bedömningen.
– På den här korta tiden som patienten är här gäller det att försöka bedöma om personen är lämplig för att arbeta som yrkesdykare eller inte. Det är inte så lätt, säger Maurice Westerlund och förklarar vidare:
– En dykare kan inte ha panikångest eller klaustrofobi och en pilot får inte vara självmordsbenägen. De som jobbar inom flyg får genomgå ett särskilt flygpsykologiskt lämplighetstest.
Maurice Westerlund menar att det egentligen är först på Yrkesdykarskolan som personalen kan märka om personen är lämplig för den sortens arbetsuppgifter eller inte.
– Där ser de ju hur personen tänker kring säkerheten och hur den reagerar i olika situationer.
Finns det sjukdomar som en yrkesdykare inte får ha?
– En yrkesdykare får inte ha diabetes typ 1 eller ett okontrollerat för högt blodtryck. En yrkesdykare får heller inte ha persisterande foramen ovale (PFO). I övrigt gör man en samlad bedömning när det gäller riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar och då tittar vi på högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes, alkohol, övervikt, inaktivitet, ärftlighet samt rökning och snusning.
Om allt ser bra ut fysiskt – och verkar bra psykiskt – får patienten ett godkännande att yrkesdyka.
– Då är det bara att köra, säger Maurice Westerlund.
