– Sjukvården är ett otroligt prioriterat område, säger Ebba Busch och fortsätter att prata om det ekonomiska läget som råder med hög inflation och hög arbetslöshet.

Stigande pensionskostnader för regioner och kommuner kommer på tal samt att vissa regioner har det bättre ställt ekonomiskt än andra. Skillnader i vårdköer runtom i landet påtalas även av vice statsministern.

– 23 dagar har den region som har kortast väntetid, 105 dagar den region med längst väntetid, berättar Ebba Busch då hon redogör för primärvården och skillnaderna i olika regioner.

Och fortsätter:

– Och var man bor i landet ska inte avgöra vilken vård man får, anser vice statsministern.

Åtgärderna som ministrarna presenterar i budgetpropositionen för 2024 är därför i första hand ett nytt sektorsbidrag på tre miljarder kronor som ska fördelas till regionerna. Sektorsbidraget är, enligt nyhetsbyrån TT, en ny typ av tillfälligt statligt bidrag för 2024. Till skillnad från de generella statsbidragen får det bara användas till vård, inte till andra verksamheter som regional utveckling eller kultur.

– Det går direkt till verksamheterna och regionerna får använda det helt utifrån sina egna vårdbehov, berättar sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson.

Vårdköerna ska också kortas enligt ett förslag om cirka fem miljarder kronor i så kallade prestationsbundna medel för ökad vårdkapacitet och för att korta vårdköer 2024 och ca 6,5 miljarder kronor 2025. Nyheten i detta förslag är den extra satsningen på 1,5 miljarder kronor för 2025 som innebär en totalsumma på 6,5 miljarder kronor.

Primärvården får också ett tillskott på 43 miljoner under 2024 och 544 miljoner under 2025, enligt regeringens förslag.

Acko Ankarberg Johansson berättar sedan för Läkartidningen att hon i måndags tillsammans med andra myndigheter hållit i ett stort möte om primärvården.

– Vi hoppas att det ska leda till mer handfasta steg framöver, hur vi går från ord till handling i arbetet mot en god och nära vård. Vi kommer att berätta om det snart.

Utöver dessa nya medel har regeringen tidigare presenterat satsningar inom cancervården och psykiatrin.

Sveriges Kommuner och regioner, SKR, tycker att det är en positiv signal att regeringen minskar den »statliga detaljstyrningen« och kallar också regeringens satsningar för »positiva och nödvändiga«, men är samtidigt tydlig med att de inte räcker:

– Det är också svårt att bedöma de fulla effekterna när vi inte har sett hela budgeten. När kostnaderna ökar så snabbt som de gör nu är det viktigt att staten tar ett särskilt ansvar för att regionerna ska kunna fortsätta arbetet med en tillgänglig och jämlik vård i hela landet, säger Rachel De Basso (S), ordförande för sjukvårdsdelegationen vid SKR i ett uttalande på organisationens webbplats.

Enligt SKR väntas Sveriges 21 regioner gå mot ett totalt underskott om 22 miljarder kronor 2024, om statsbidragen skulle ligga kvar på samma nivå som i dag.

Läkarförbundet är även det positivt till satsningarna men konstaterar att de »inte innebär någon dramatisk förstärkning till sjukvårdens ekonomi«.

– Vi har inte sett hela budgeten än, men vi vill påminna om att när de nuvarande regeringspartierna var i opposition krävde de »en exceptionell kraftsamling« för vården. Den väntar vi fortfarande på, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale i ett pressmeddelande.

Läs mer:
Halv miljard ska stärka cancervården