Nu pågår »Framtidens specialistläkare« i Malmö, Sveriges största kongress med ST i fokus. En av föreläsarna är Pauliina Ikonen Victorsson, specialistläkare inom psykiatri och doktorand vid Karolinska institutet. Hon arbetar kliniskt som psykiater i ett multimodalt rehabiliteringsteam för patienter med utmattningssyndrom. Behandlingen sker främst i gruppform. I sitt yrke möter hon ofta läkare med utmattningssyndrom.
– Det har tyvärr ökat mycket. I nästan varenda grupp är det en läkare – och det är både yngre läkare som är under utbildning och äldre kollegor, säger Pauliina Ikonen Victorsson.
En vanlig fundering bland dem är om det är hållbart att jobba kvar i läkaryrket.
Vad brukar du svara på det?
– Att man inte bör fatta så stora beslut när man inte mår bra. Jag brukar också säga att branschen är stor och bred och det finns många alternativ. Våra rehabkoordinatorer är också jätteduktiga på att få till en dialog med arbetsgivaren om att skapa rimliga förutsättningar vid återgång i arbete.
Läkare sticker ut jämfört med andra yrkesgrupper, enligt Pauliina Ikonen Victorsson. För många läkare är det ännu mer utmanande att börja jobba igen efter utmattning, eftersom de är vana vid att ta ett stort ansvar och ofta har en ganska ensam roll. Det är även vanligare att läkare känner sig misslyckade och lägger skulden på sig själv, snarare än på arbetsgivaren.
Men det finns handfasta råd för att upptäcka och förebygga stress, enligt Pauliina Ikonen Victorsson.
Vad är viktigast?
– Allra viktigaste är att få sina basala behov av sömn, pauser, mat och dryck och känna sig som en del av ett socialt sammanhang. Det är klassiskt att prioritera bort sina egna behov.
Pauliina Ikonen Victorsson tipsar om att börja med en egen »riskanalys«: identifiera riskfaktorer på sin arbetsplats och egna riskbeteenden och sårbarheter. Det kan handla om att ta reda vad som är ens arbetsbeskrivning eller att lära sig sätta gränser och säga nej.
Läkare tenderar att ta på sig ledande roller och mycket ansvar privat. Att öva på att vara mer flexibel och tänka att det ibland är ok att bara närvara utan att lägga ner ett stort engagemang är ett annat råd.
– Vi behöver inte alltid vara reseledare eller skapa hela menyn på julafton, säger Pauliina Ikonen Victorsson.
Bland läkare är en prestationsbaserad självbild vanlig. Det blir sårbart, inte minst i ett yrke med komplexa arbetsuppgifter och bristande resurser. I stället gäller det, enligt henne, att lära sig att skilja på person och prestation: »mitt egenvärde och hur älskvärd jag är som person mäts inte i mina prestationer«.
Läkarvardagen är ofta pressad, och när det är ont om tid glöms feedback och att validera varandra bort. Samtidigt behövs det för att orka.
– Då behöver man bli sin egen bästa kompis, prata och hitta strategier att stötta sig själv. Ge dig själv en klapp på axeln då och då, framför allt när det är tufft.
Motion och roliga kravlösa aktiviteter på fritiden och socialt umgänge är också skyddande.
– Man brukar prata om dosering. Du kanske inte orkar äta en trerätters middag efter arbetsdagen, men kanske orkar du med en kort promenad eller prata i telefon med en kompis en kvart.
Under perioder när arbetet är väldigt belastande, rekommenderar Pauliina Ikonen Victorsson att man skapar en nedvarvningsrutin som signalerar till kroppen och hjärnan att det snart är dags att åka hem och lämna arbetstankarna.
– Vissa vill diska koppen och göra rent på arbetsbordet. Det kanske också kan vara nyttigt att stirra i taket en kort stund och skriva ner tankar som bubblar upp om saker som behöver göras när man fortfarande är kvar på arbetsplatsen, för att kunna släppa dem och fånga upp dem dagen efter.
Ytterligare ett råd som hon ger är att våga ställa frågor till kollegor, lyfta problem och visa sig sårbar.
