Andelen av Stockholms befolkning som är 80 år och äldre väntas öka med drygt 50 procent till 2032. Det visar en ny befolkningsrapport som Region Stockholm har gjort.
Förutom att andelen äldre väntas öka, spås även en ökning av antalet invånare i regionen; från 2 440 027 personer år 2022 till cirka 2 628 000 personer år 2032.
Utmärkande är dock den allt högre andelen äldre – något som regionen behöver hantera, enligt tjänstemännens bedömningar.
Av Region Stockholms första budgetunderlag för 2024 för hälso- och sjukvården framgår nämligen att vård till äldre behöver ställas om till en mer kostnadseffektiv vårdstruktur.
– Jag skulle vilja säga att vården för äldre behöver ställa om för att möta behoven. Det är inte huvudfokus på kostnadseffektivitet, även om det också är viktigt såklart, säger Eva Bring, som är chef för specialiserad vård i Region Stockholm.
Därtill går det att läsa följande:
»Hälso- och sjukvården i Region Stockholm behöver under kommande år utvecklas för att omhänderta en större andel äldre invånare. Åldersgruppen 85 år och äldre antas öka med 64 procent till 2031 och med 100 procent i den framskrivning som gjorts fram till 2040.«
– Vi vet ju att antalet äldre väntas öka och därför arbetar vi på hälso- och sjukvårdsförvaltningen just nu med en beställarplan för vård av äldre. Där tittar vi dels på nuläget, prognoser framåt samt hur den framtida vården för äldre ska utformas vad gäller exempelvis uppdrag, vårdformer och geografi.
I budgetunderlaget bedömer regionen att vård och omsorg i större utsträckning behöver bli personcentrerad utifrån den äldres »mål och egna resurser«. Det bekräftas av Eva Bring.
– Jag vill inte föregå slutsatserna av beställarplanen (som blir klar efter årsskiftet, redaktionens anmärkning) men förutom att äldre blir fler och utgör en större andel av befolkningen ser vi även fler olikheter inom gruppen, något som vi måste ta hänsyn till.
Enligt budgetunderlaget räknar regionen även med att en stor del av patientgruppen 85 år och äldre kommer att vilja vårdas i hemmet i större utsträckning.
– Vård i hemmet kan vara en vårdform som kommer att öka framöver, menar Eva Bring.
Och när det gäller vårdtillfällen inom geriatrisk slutenvård förväntas dessa öka från dagens 42 000 till 70 000 år 2031. Samtidigt väntas en större del av vårdbehovet omhändertas i »öppenvårds- och hemvårdsreformer«, i stället för inom slutenvården, enligt budgetunderlaget.
Region Stockholms tjänstemän bedömer också att vårdtiderna för patienterna inom geriatriken inte kommer att kunna kan kortas mycket mer.
– I beställarplanen kommer vi att se över behovet av slutenvårdsplatser framåt. Vi vet också att samverkan mellan olika vårdområden och aktörer, till exempel kommunerna, är centralt för att få ett bra omhändertagande.
Eva Bring förklarar att mycket av arbetet handlar om att samverka så gott det går – och att satsa hårt på hälsofrämjande aktiviteter.
– I det arbete vi gör nu tittar vi på hur vi kan säkra kapacitet i olika vårdformer för att omhänderta de äldre framåt.
Och det kan hända att regionen får skapa fler vårdplatser, menar Eva Bring.
– Då behöver vi förstås säkerställa kompetensförsörjningen.
Men:
– Patienter som tidigare var inneliggande på sjukhus omhändertas nu i större utsträckning genom avancerad sjukvård i hemmet. Det pågår också hela tiden utveckling när det gäller exempelvis hemmonitorering.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm har ett pussel att lägga när det gäller vårdplanen för äldre.
– Den stora ökningen av äldre väntas inte nu, utan längre fram.
Men det är viktigt att ligga i fas, poängterar hon. Dessutom pågår ett omställningsarbete med anledning av att vårdval geriatrik avvecklas.
– Vi jobbar med olika processer parallellt, säger Eva Bring.
