Så övar sjukvården i Region Stockholm för masskadehändelser

Den 17 augusti i år beslutade Säkerhetspolisen (Säpo) att höja terrorhotnivån från 3 till 4 på en 5-gradig skala. Höjningen har påverkat flera myndigheter och funktioner i samhället, som exempelvis sjukvården.

Likaså har den senaste tidens dödliga gängvåld påverkat såväl akut- och traumakirurger som rättsläkare, vilket SVT Uppsala och Sveriges Radio P4 Stockholm rapporterat om.

Läkartidningen kontaktade Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap i Region Stockholm, för att ta reda på hur regionen agerar när det gäller vårdens beredskap samt hur dessa beredskapsövningar går till.

– Den förhöjda terrorhotnivån påverkar vårdens beredskap på så sätt att vi bland annat ser över och påminner om de planverk och rutiner som finns, samt informerar vårdgivare och medarbetare. Vi har även en ännu tätare samverkan mellan de olika aktörerna i Samverkan Stockholmsregionen som gått upp i aktiverat läge.

Jessica Vinberg fortsätter:

– Vi övar kontinuerligt, på olika nivåer, genom olika scenarier och tillvägagångssätt. Sedan terrordådet i Stockholm 2017 har Region Stockholm övningar som riktar in sig på pågående dödligt våld (PDV). Övningar med denna inriktning kan relatera till exempelvis terrorhot, men också till andra händelser där motivet inte är terror, men där våld är involverat. Dessa kan innefatta få drabbade eller skildra en masskadehändelse.

Inom vilka ramar sker övningar?

– Inom Region Stockholm har vi en regional övningsgrupp för hälso- och sjukvården. Deltagare i den är från min enhet, akutsjukhusen, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och de prehospitala verksamheterna, säger Jessica Vinberg och berättar om den andra gruppen:

– Region Stockholm är även med i Samverkan Stockholmsregionens övningsgrupp, som leds av Länsstyrelsen. Där ingår representanter från kommun, polis, räddningstjänst med flera. I år har vi hittills haft tre samverkansövningar med andra aktörer, och det finns även fler planerade under hösten.

Hon berättar att båda övningsorganisationerna arbetar mycket med koordinering av övningar och datum samt hur övningen ska genomföras i regionen och i länet. Därutöver har sjukhusen egna övningar som de själva ansvarar för.

– Men vi tydliggör självklart för vårdgivarna vad som förväntas av dem, med stöd av Vårdgivarguiden. Där beskrivs hur det kris- och katastrofmedicinska systemet ser ut, planverk och riktlinjer, samt vad som förväntas av vårdgivarna med anledning av höjningen av terrorhotnivån.

I den regionala övningsgruppen, där bland annat alla akutsjukhus ingår, diskuteras vårdgivarnas olika behov och i vilken utsträckning övningar behöver genomföras.

I det större formatet, Samverkan Stockholmsregionen, kan initiativ om övningar komma från exempelvis Polisen som sedan regionens hälso- och sjukvård kan delta i.

Jessica Vinberg förklarar att övningar kan gå till på många olika sätt – och det finns fler än dessa:

• Så kallade Table top-övningar där man sitter runt ett bord med olika funktioner eller med olika aktörer och spelar ett visst scenario. »Det innebär att varje funktion eller aktör beskriver för varandra hur man kommer att agera i de olika skeenden av scenario och identifierar då också olika samverkansbehov eller andra behov som kan uppstå«.
• Ledningsövningar där krisledningsorganisationerna Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL), Lokal särskild sjukvårdsledning (LSSL) eller Regional Krisledning (RKL) övar till exempel stabsmetodik, ledning och samverkan. »Detta kan ske på regional nivå och lokalt på varje akutsjukhus samt som prehospital sjukvårdsledning ute på skadeplats«.
• Inkallelse- och larmövningar, »där man testar larmvägar och hur lång tid det tar att samla personal till exempelvis krisledningsorganisationen eller akutmottagningen«.
• Så kallade Surge Capacity-övningar med syfte att hitta kapacitet. »Här bygger man upp sin verksamhet på whiteboardtavlor och använder magnetfigurer för att visualisera var de skadade finns samt identifiera personalresurser, materialresurser och olika flöden genom sjukhuset.
• Större prehospitala övningar i fält där ambulanspersonalen övar olika moment. »Till exempel hur man ska agera ute vid en olycka med farliga ämnen eller ledningsförmåga vid en allvarlig händelse«.
• Övningar med så kallade markörer som illustrerar skadade personer. »Markörer kan vara antingen en lapp på en whiteboard, en docka eller en riktig person som sminkas till att se skadad ut«.

  

Jessica Vinberg berättar att Region Stockholms regionala övningsgrupp för hälso- och sjukvård bland annat kommer att ha en övning under hösten med akutsjukhus i regionen och prehospital verksamhet med inriktningen pågående dödligt våld.

– Då övar vi med markörer från skadeplats ända in på akutsjukhusen. Då kommer riktiga människor, som sminkas till att se skadade ut, att spela markörerna.

Jessica Vinberg berättar att övningar har olika inriktningar; det kan vara en stor brand, en terrorhändelse, större trafikolycka eller olycka där det finns risk för utsläpp av farliga ämnen.

– Vi har en del samverkansövningar som kallas »Pågående dödligt våld« som Samverkan Stockholmsregionen koordinerar. Polis och räddningstjänst deltar även i dessa. Utifrån den samhällsbild vi har nu med skjutningar och sprängningar så behöver vårdpersonal öva omhändertagande även ur den aspekten i dessa övningar.

Inriktningen terrorhot skedde senast 2016, då regionens alla akutsjukhus övade på ett terrorscenario, berättar Jessica Vinberg.

Vad lärde ni er från det?

– Vi lärde oss mycket från dådet på Drottninggatan, inte minst hur vi hanterar behovet av det psykologiska krisstödet som vi såg var mycket stort och långvarigt.

Jessica Vinberg poängterar att regionen planerar för masskadehändelser.

– Själva konsekvensen av händelsen är det viktiga; hur många som skadas och hur dessa ska prioriteras. På Drottninggatan var det inte så många fysiskt skadade, men otroligt många drabbades psykiskt. Därför måste vi också öva på krisstöd.

Jessica Vinberg berättar att planering av nya övningar sker löpande.

– Vi har över 25 övningar inplanerade och genomförda under 2023 där flera av dem har inriktning pågående dödligt våld. Vi kan aldrig helt förutse vad som kan hända och därför är det viktigt att vi övar kontinuerligt och på olika slags scenarier.

Region Stockholm har stor erfarenhet av allvarliga händelser, understryker Jessica Vinberg.

– Beredskapsorganisationen är väldigt etablerad, strukturen har arbetats med länge och vi har också erfarenheter av saker som har hänt, som Drottninggatan och skjutningar. I många regioner, där det inte händer lika mycket, blir övningen mer central, avslutar Jessica Vinberg.