I flera år har regeringen och Sveriges Kommuner och regioner, SKR, ingått överenskommelser om så kallade sammanhållna vårdförlopp, med målet att korta väntetider och minska de geografiska skillnaderna i vården. I dag finns totalt 31 vårdförlopp för olika sjukdomsområden, och ytterligare ett tiotal är på gång. I regeringens föreslagna budget inför de kommande åren avslutas dock satsningen på vårdförlopp. Det skulle innebära en besparing på 243 miljoner nästa år, 244 miljoner år 2025 och 389 miljoner året därpå.

Christina Holmström, processledare för personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp på SKR. Foto: Privat

För Christina Holmström, processledare för vårdförlopp på SKR, kommer beskedet inte helt som en överraskning.

– När satsningen inleddes sa man att den skulle pågå ungefär fram till nu, men de siffror som anges för kommande år har vi inte sett förut. Sedan hade vi förstås hoppats och önskat att satsningen skulle fortsätta. Främst för att de stora patientgrupper som berörs ska få en bättre vård och en mer sammanhållen vårdkedja, men också för att regionerna ska kunna arbeta vidare och stärka det strukturerade arbetssättet för att införa ny kunskap, säger hon.

De senaste åren har kritik lyfts apropå att vårdförlopp har införts brett utan att undanträngningseffekter, kostnader och behandlingsresultat har undersökts. Läkartidningen har frågat sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) varför man väljer att avsluta satsningen och om huruvida kritiken har vägts in i beslutet. Hon skriver i ett mejlsvar att arbetet med vårdförloppen har gått in i en ny fas och att regeringen därför bedömer att satsningen »bör avslutas för att prioritera andra angelägna insatser«.

Christina Holmström är dock noga med att betona att de förändrade ekonomiska förutsättningarna inte innebär slutet för vårdförloppen.

– Arbetet kommer att fortsätta, men bedrivas inom ordinarie verksamhet på regional, sjukvårdsregional och nationell nivå. Men den extra finansieringen har varit en viktig motor i arbetet, så det är klart att det påverkar hur snabbt regionerna kommer att kunna ta fram och införa nya förlopp.

Även om alla arbetsgrupper bemannas av regionerna har SKR:s uppgift varit att underlätta arbetet med vårdförloppen. Christina Holmström beskriver det som att man har varit »kittet« som gett stöd och samordning i framtagandet av vårdförloppen och dess indikatorer. Nu hoppas hon att regionerna själva ska hålla i de processer som har arbetats upp.

– Men det finns en oro över att de inte mäktar med det när det är ett så ansträngt ekonomiskt läge. Ofta är det utvecklingsarbete som stryker på foten då, säger hon.

Läs fler budgetnyheter:
Regeringen miljonsatsar på läkarnas eAT-prov: »Har blivit en flaskhals«
Myndigheter kan slås ihop när regeringen vill spara pengar