Socialstyrelsen har genomfört en registerstudie där myndigheten analyserat data från register över ekonomiskt bistånd, patientregistret och dödsorsaksregistret. Studien utgick från de totalt 242 255 personer som beviljats ekonomiskt stöd under 2020. Dessa personer följdes sedan via registerdata för att ta reda på i vilken utsträckning de fått vård till följd av självmordsförsök eller andra avsiktliga självskador såväl före som efter biståndstillfället.
Resultaten visar att knappt 18 procent av biståndsmottagarna hade vårdats inom specialistpsykiatrin under året före de beviljades ekonomiskt stöd, vilket är 3,5 gånger vanligare än i en jämförelsegrupp ur totalbefolkningen. Sjukhusvård för suicidförsök eller annan avsiktlig självskada var också mycket vanligare bland biståndsmottagarna.
Efter att ha beviljats ekonomiskt bistånd var risken fortsatt högre. Sjukhusvård på grund av suicidförsök eller självskador var nästan fem gånger vanligare året efter biståndet jämfört med referensgruppen.
Dödligheten låg också på en påtagligt högre nivå, där risken att avlida i suicid var 5,1 gånger högre och i andra orsaker 3,1 gånger högre bland dem som fått bistånd.
De komplexa svårigheterna tyder på att många av biståndsmottagarna krävde insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård.
– Den här studien bekräftar vikten av att de som i sin yrkesroll inom socialtjänsten möter personer i ekonomisk utsatthet verkligen frågar om psykisk ohälsa och eventuella tankar på suicid. Intrycket är att det inte i tillräcklig hög grad görs idag. Och även det omvända, att sjukvården och särskilt specialistpsykiatrin, ställer frågor om patienternas ekonomiska situation, säger Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig i psykiatri, som lett studien, i ett pressmeddelande.
