Det började med en brist på diabetesläkemedlet Ozempic (semaglutid), GLP1-analogen, som även gjort succé som viktminskningspreparat. I dag råder det brist på alla läkemedel i gruppen GLP1-analoger.

Anders Götmar går i perioder in på apoteket flera gånger i veckan för att kolla vilka läkemedel som
det går att få tag på.
Foto: Peter Holgersson

Anders Götmar, specialist i allmänmedicin och diabetesansvarig läkare på Kärna vårdcentral i Malmslätt i Linköping, lägger uppskattningsvis en till två timmar per vecka på att följa restnoteringar och försöka hitta lösningar för patienter som inte får tag på sitt läkemedel.

I perioder går han flera gånger i veckan in på apoteket, som ligger i samma byggnad som vårdcentralen, för att få så aktuell information som möjligt om vad som går att få tag på.

– Informationen som Fass har är inte alltid helt uppdaterad. Sedan är det ju en sak vad apoteket har i lager och en annan vad de kan beställa hem. Jo, man kan nog säga att jag lärt känna apotekspersonalen lite bättre på grund av bristen, säger Anders Götmar.

Karin Andersson, diabetessjuksköterska, och Anders Götmar, specialist i allmänmedicin, lägger mycket tid på att hitta lösningar för patienter som inte får tag på sitt läkemedel. Foto: Peter Holgersson

GLP1-analoger är dessutom inte de enda diabetesläkemedel som det har rått brist på den senaste tiden, påpekar han. Det gäller även vissa insulinvarianter, och nu senast sulfonureider.

När det blir någon verklig ljusning återstår att se. Läkemedelsföretaget Novo Nordisk, som står bakom Ozempic, räknar i nuläget med tillfälliga restnoteringar en bit in på 2024. 

»Våra fabriker producerar alla veckans dygn i långt större volymer än tidigare och vi gör stora investeringar för att bygga ut fabriker för att möta den ökade efterfrågan. Det kan uppstå leveransproblem fortsatt, men vi strävar efter att få månadsvisa leveranser av samtliga styrkor av Ozempic«, uppger företagets presskontakt i ett mejl till Läkartidningen.

Stefan Jansson är ordförande i Nationella arbetsgruppen för diabetes och vice ordförande i Svensk förening för diabetologi.

Stefan Jansson är ordförande i Nationella arbetsgruppen för diabetes och vice ordförande i Svensk förening för diabetologi. Han är även specialist i allmänmedicin på Brickebackens vårdcentral i Örebro.

Han konstaterar att det då och då kommer skvättar av de olika läkemedlen till något apotek, men att det sker oförutsägbart.

– Vi får minst ett samtal per dag från patienter som inte får tag på sitt läkemedel, och större vårdcentraler får flera samtal dagligen. Är det så på alla vårdcentraler i Region Örebro län så är det säkert så på många vårdcentraler runt om i Sverige, säger Stefan Jansson.

Det händer att patienter tvingas byta läkemedel flera gånger, eftersom det uppstår brist på olika läkemedel vid olika tidpunkter.

– Varje vårdenhet gör en prioritering av dem som står på de här läkemedlen. Vilka har störst behov av att få någon av GLP1-analogerna? Man måste göra en avvägning på individnivå, säger Stefan Jansson och fortsätter:

– Vården lägger mycket tid på att hitta lösningar. Det blir tid som läkarna och diabetessköterskorna tar från annat viktigt arbete. Det är jättesvårt att uppskatta hur mycket tid det handlar om, men det är ett stort merarbete.

Men även om bristen på GLP1-analoger och andra diabetesläkemedel skapar bekymmer så har den också gett en del patienter en knuff.

– En del tar sig själva i kragen och förändrar sina levnadsvanor. Då kan man bibehålla ett bra blodsockerläge eller till och med förbättra det, trots att man tar bort ett viktigt läkemedel. Det blir en aha-upplevelse för patienterna att man faktiskt kan åtgärda en hel del med levnadsvaneförändringar, säger Stefan Jansson.

Läs även:
»Jag har tydliga riktlinjer för mig själv«
Nya rekommendationer om glukossänkare riskerar mothugg
»Det är lätt att bländas – men det fattas viktiga delar«
Bromsläkemedel väcker frågor om framtida screening