År 2021 lanserades ett verktyg för att skatta kardiovaskulär risk, »SCORE2« (Systematic coronary risk evaluation 2). Det anger 10-årsrisken för kardiovaskulär död och icke-dödlig stroke eller hjärtinfarkt.

Ett problem har varit att verktyget inte går att använda för personer med diabetes. Men nu har en arbetsgrupp tagit fram en variant specifikt för den gruppen (SCORE2-Diabetes), på uppdrag av den europeiska kardiologföreningen ESC.

Björn Eliasson

– Det bygger på SCORE2 men är kompletterat med diabetesvariabler, och det är även validerat i diabetespopulationer. Från Sverige bidrog vi med data från Nationella diabetesregistret, säger Björn Eliasson, överläkare vid Diabetescentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som deltagit i arbetet med det nya verktyget.

I somras publicerades SCORE2-Diabetes i European Heart Journal. Det presenteras också i de nya riktlinjer för hur man ska hantera patienter med diabetes som ESC publicerade i slutet av augusti.

Enligt Björn Eliasson kan verktyget vara till hjälp för läkare i primärvården, som träffar de flesta med typ 2-diabetes.

– I mötet med patienten kan det vara ett underlag för att tydliggöra varför man behöver behandla mer eller mindre intensivt, säger han.

Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska institutet, ser dock en del brister.

Lars Rydén Foto: Privat

– Det är lätt att bländas av verktygets fina färger och att det bygger på data från stora grupper, men det fattas viktiga delar.

SCORE2-Diabetes har, enligt honom, begränsad nytta, men kan förbättras över tid.

– Problemet är inte författarna, utan verkligheten. Man har gjort ett fint arbete, men viktiga ingredienser saknas – jag säger inte att det är dåligt, men det är ofullständigt, säger Lars Rydén.

I en ledarkommentar till artikeln i European Heart Journal utvecklar han och två medförfattare resonemanget.

De tre huvudargumenten är att man inte har tagit hänsyn till de positiva effekterna av modern diabetesbehandling, att retinopati och neuropati saknas bland diabetesvariablerna samt att kohorterna som verktyget baseras på är västeuropeiska.

– Vi vet att länderna i det forna Sovjetblocket har den största risken för hjärt–kärlsjukdom, särskilt bland dem med diabetes. Det hade varit önskvärt att även få med några sådana populationer för att verktyget ska vara mer universellt representativt, säger Lars Rydén.  

Björn Eliasson påpekar att riskmodellering med nödvändighet bygger på äldre data.

– Att GLP1-analoger rekommenderas sedan 2019 kommer att ge genomslag, så på fyra års sikt behöver verktyget uppdateras, säger han.

Data om retinopati och neuropati fanns inte att tillgå när verktyget togs fram, men enligt Björn Eliasson har det sannolikt ingen stor betydelse för resultatet av riskskattningen.

 – Vi använder de konventionella variablerna, inklusive njurfunktionen; att lägga till fler skulle troligtvis bara påverka på marginalen, säger han.

Vad gäller kohorterna så bygger de visserligen till stor del på brittiska data.

– Verktyget är dock validerat i fyra länder med olika risknivåer – Sverige, Spanien, Malta och Kroatien. I artikelns sup-plement finns alla länders risknivåer, säger Björn Eliasson.

Lars Rydén menar att det finns en övertro på värdet av riskskattningsverktyg, trots att det inte säger så mycket om en enskild patients risk.

– Patienter med diabetes har alltid förhöjd risk att drabbas av hjärt–kärlsjukdom. Vad är då värdet av att skatta dem i olika grader av hög risk?

 Läs mer:
»Jag har tydliga riktlinjer för mig själv«
Nya rekommendationer om glukossänkare riskerar mothugg
Brist på läkemedel tvingar fram nya rutiner
Bromsläkemedel väcker frågor om framtida screening

SCORE2-Diabetes

  • Skattar risken för att personer med diabetes typ 2 ska drabbas av hjärt–kärlsjukdom inom en 10-årsperiod. Risken visas i procent och är avhängig av kön, patientens värden på olika parametrar samt hur landet hen bor i graderas vad gäller risk för hjärt–kärlsjukdom. Exempelvis kan samma värden hos en man falla ut som 8 procent i ett lågriskland, och 20 procent i ett land med mycket hög risk.
  • Man har utgått från fyra kohorter omfattande knappt 230 000 personer med diabetes typ 2 och utan tidigare hjärt–kärlhändelse. Specifika diabetsvariabler inkluderade exempelvis ålder vid diagnos, HbA1c och eGFR. Modellen validerades mot 217 000 individer med diabetes typ 2 i Sverige, Spanien, Malta och Kroatien.
  • SCORE2-Diabetes finns tillgängligt i form av en app på ESC:s webbplats.