I söndags rapporterade Sverige Radio Ekot om att Ekobrottsmyndigheten varnar för att gängkriminella har börjat begå välfärdsbrott via företag. Vård och omsorgsföretag pekas ut som ett särskilt riskområde av myndigheten, vilket Läkartidningen har berättat.

– Vi har sett att personer med kopplingar till den organiserade brottsligheten på olika sätt rör sig mot den här marknaden, säger Sara Persson till Läkartidningen. Hon är brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten med mångårig erfarenhet av att motverka ekonomisk brottslighet, framför allt inom välfärdssektorn.

Det handlar både om svenska och internationella brottsnätverk, även om förstås inte all ekonomisk brottslighet på området är kopplad till organiserad brottslighet. Ett vanligt upplägg är att registrera målvakter, bulvaner eller falska identiteter som styrelseledamöter i syfte att dölja vem som verkligen kontrollerar bolagen.

Sedan Ekots inslag har intervjuförfrågningarna duggat tätt. Att gängkriminella driver eller infiltrerar exempelvis vårdcentraler väcker bestörtning. En reporter frågade Sara Persson om man vågar söka sjukvård.

– Självklart gör man det. Det är inte som att folk sitter med kalasjnikovs i reception. Men vi ser att det finns organiserad brottslighet i bakgrunden som utnyttjar systemen. Det är också viktigt att komma ihåg att de allra flesta vårdbolag är seriösa, säger hon till Läkartidningen.

Hon är en smula förvånad över det stora och plötsliga mediagenomslaget. Ekobrottslighetens varning är egentligen inte ny. I somras kom en myndighetsgemensam rapport där välfärdsbrotten beskrivs som ett särskilt riskområde.

Varför är hälso- och sjukvården attraktiv för kriminella?

– Det är låg transparens, upptäcktsrisken är liten och det är mycket pengar. Själva systemet bygger på tillit. En läkare fakturerar regionen och regionen betalar ut pengar utan kontroller. Det här är personer som letar luckor i samhället, svaga system och grupper som man kan utnyttja.

Hur utbrett är det?

– Det kan vi inte säga, men det är inte bara enstaka brott. Vi har valt att lyfta välfärdsbrott som ett av de tre allvarligaste områden när det gäller organiserade brottslighet (de andra är penningtvätt och momsbegrägerier redaktionens kommentar), säger Sara Persson.

Varför ser ni så allvarligt på det?

– Den här brottsligheten bidrar till ett stort läckage av offentliga medel. Men det handlar också om att vi måste bevara tilltron till hälso- och sjukvården. Vi vill ju att man ska kunna lita på våra läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter. Det är helt fundamentalt i samhället.

I ärendena ser Ekobrottsligheten att enskilda inte får den vård de bör få, och folkhälsan drabbas negativt. Under pandemin avslöjades exempelvis falska pcr-tester och felaktiga covidintyg, som ledde till att flera vårdcentraler polisanmälandes och fick sina tillstånd indragna. Ett annat problem är att hälsoklyftorna riskerar att öka eftersom de kriminella riktar in sig mot samhällets svaga, exempelvis nyanlända, ensamkommande flyktingar eller lågutbildade.

– De vet inte riktigt vad de ska förvänta sig av svensk hälso- och sjukvård och har svårare att ställa krav.

I fjol beskrev Brottsförebyggande rådet (Brå) i rapporten Välfärdsbrott mot kommuner och regioner stora brister hos kommuner och regioner när det gäller förmågan att upptäcka välfärdsbrott.

Sveriges Kommuner och regioner, SKR, har ett särskilt nätverk för välfärdsbrott, som Sara Persson är med i. Att granska brister i patientsäkerheten är inte effektivt, enligt henne. Det är svårt att i efterhand bevisa att någon faktiskt inte var på en läkarmottagning eller att en enskild förskrivning inte var medicinskt motiverad. Bästa sättet att upptäcka brott är att granska bolagets bokföring.

– Det är fortfarande ett begränsat antal regioner som har uppmärksammat de här frågorna. Och det är väldigt få som tittar på verksamheternas ekonomi, säger hon och fortsätter:

– För 20 år sedan kanske man inte behövde rigga organisationen på det sättet. Men nu när vi flaggat upp detta, hoppas jag att flera regioner faktiskt tillsätter tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för att göra det.

I Västra Götalandsregionen och Stockholm har man börjar ställa krav redan i avtalen med vårdbolagen för att underlätta kontroll. Det är bra, menar Sara Persson som även efterlyser en närmare dialog samt ökade tekniska och juridiska möjligheter för att regionerna ska utbyta information om oseriösa aktörer.

– Har man misskött sig i en region, finns en risk att man även gör det i en annan. Därför behöver vi sprida information när vi agerar kraftfullt mot en vårdcentral eller läkare så att andra kan rikta ficklampan dit.

Samtidigt är det omöjligt att komma åt brottsligheten bara genom att utreda och lagföra, enligt Sara Persson. Det krävs nya system som gör det svårare att utnyttja vården för finansiell vinning.

– Det handlar om lagstiftning, kultur, kompetens och resurser. Vi sitter inte på lösningen här och nu, utan måste jobba tillsammans.

Ett sätt är att öka kraven på de som står bakom vårdcentralerna. Sara Persson tycker man ska se över etableringskraven så att de som faktiskt är juridiska företrädare eller har inflytande över verksamheten har tillräcklig kompetens. Man bör även koppla det juridiska ansvaret för verksamheten och dess ekonomi till personerna som prövas.

Ekobrottsmyndigheten för en dialog med politiker, beslutsfattare, regioner, kommuner och berörda myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

– Ska vi bygga bra system som håller och som tillför värde för de som är verksamma och seriösa också, behöver vi jobba med de som är experter på vården, säger Sara Persson.

Hon lyfter särskilt fram Vårdföretagarna

– De bjöd nyligen in mig till sitt styrelsemöte. Vi jobbar inte mot privata aktörer, utan vill jobba med de seriösa.

Läs också:
Fuskjägare i Stockholm granskar bokföring för att upptäcka brister