Ekobrottsmyndigheten uppger till Sveriges Radios Ekot att myndigheten börjar se tecken på att kriminella gäng driver vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. Tidigare har narkotikahandeln varit den stora inkomstkällan för gängen. Nu drar de in mer pengar på bedrägerier och välfärdsbrott. Och deras blickar har alltså riktas alltmer mot hälso- och sjukvården.
– Vi pratar om att de är multikriminella. Man ägnar sig åt många olika typer av brottslighet. Man ägnar sig åt narkotikabrott, bedrägerier mot enskilda och företag och ekonomisk brottslighet i företag, säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, till Ekot.
I år kom en myndighetsgemensam rapport från bland andra Polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen och Arbetsförmedlingen som beskriver en djupt oroande utveckling. Även där konstateras att den ekonomiska brottsligheten blir allt vanligare bland organiserade kriminella, och att hälso- och sjukvård är på väg att bli en ny kassako.
»Om staten hittills varit det huvudsakliga målet angrips nu även kommuner och regioners välfärdsutbetalningar, exempelvis till vårdcentraler, HVB-hem (hem för vård eller boende), skyddade boenden och familjehem. Det finns en risk när det inte krävs tillstånd för att etablera olika former av verksamheter, och flera utmaningar i arbetet mot oseriösa aktörer inriktade mot välfärdsbrott mot regioner har identifierats«, står det i rapporten.
Att det saknas nationella register, överblick och möjligheter att se mönster som sträcker sig utanför de specifika systemen försvårar exempelvis upptäckt. Det gör det också möjligt för oseriösa företag att ha verksamhet på flera håll i landet.
Både Region Stockholm och Västra Götalandsregionen har identifierat kopplingar till organiserad brottslighet i form av vårdgivare, men problemen finns troligen i flera delar av landet skriver myndigheterna.
I en annan rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) »Välfärdsbrott mot kommuner och regioner« som kom förra året, beskrivs stora brister hos kommuner och regioner när det gäller förmågan att upptäcka välfärdsbrott. Den bygger på en granskning av felaktiga utbetalningar från kommuner och regioner till företag och föreningar.
Sedan 1990-talet köper kommuner och regioner in fler välfärdstjänster från företag och föreningar. En del av pengarna som betalas ut går till grov brottslighet utan att de befintliga kontrollsystemen upptäcker det, enligt Brå. Det är också svårt att stänga ute företag som använder trovärdiga målvakter och bulvaner eller som satt i system att byta ut styrelsen om företrädare bedömts vara olämpliga.
Brå anser att kommuner och regioner behöver vara mer noga med att granska företag vid upphandlingar och valfrihetssystem, och anser att man bör överväga om hälso- och sjukvård ska omfattas av tillståndsplikt.
Även Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har lyft behovet av skärpningar på området, och vill också öka möjligheterna till informationsdelning mellan myndigheter, kommuner och regioner för att kunna stoppa oseriösa aktörer.
