Forskare: Viktigt att prata om etisk stress inom hälso- och sjukvården

Brist på vårdplatser, hälso- och sjukvårdspersonal, usel ekonomi och sparbeting. Under kriser ökar risken att drabbas av etisk stress. Inte minst covid-19-pandemin blev en svår prövning för många läkare, då även begreppet etisk stress hördes allt mer.

Ann Liljas, lektor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, är ansvarig forskare bakom ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om etisk stress på akutmottagningar. Det startade i somras och ska pågå i tre år. Forskarna utgår från professor Andrew Jametons definition av etisk stress från 1984, det vill säga att det är en känsla som uppkommer när man är förhindrad från att göra det som man vet är rätt att göra i en situation.

Clara Brune, läkarstudent på termin 11 och doktorand, driver projektet.

– Etisk stress handlar helt enkelt om att inte kunna agera i linje med det man tycker är rätt, säger hon.

Varför är det viktigt att studera etisk stress?

– Etisk stress är associerat med sekundära psykologiska konsekvenser som utbrändhet, depression och psykisk ohälsa i största allmänhet och hög personalomsättning. Därför är det relevant att studera både ur ett individ- och ur ett arbetsplats- och patientperspektiv, säger Clara Brune.

Ann Liljas beskriver det som en dominoeffekt: Etisk stress eller samvetsstress kan leda till utbrändhet och försämrad social miljö på arbetet som i sin tur kan leda till att patienterna utsätts för ökade risker.

Enligt henne visar tidigare forskning att vårdpersonal inte är särskilt medvetna om vad etisk stress innebär.

– Själva upplevelsen är alltför många bekanta med. Men att det finns ett begrepp för det kom egentligen fram ordentligt först under pandemin, säger hon.

Att sätta ord på den jobbiga känslan och se det som ett begrepp är viktigt, enligt forskarna.

– Det gör att man blir sedd. Då kan man öka medvetenheten och kunskapen om problemet, vilket är grunden för att det ska bli åtgärdat, säger Ann Liljas.

Med ökad kunskap och en bra metod för att hantera etisk stress, hoppas forskargruppen kunna förebygga psykisk ohälsa orsakad av etisk stress bland akutpersonalen, stärka arbetsmiljön och minska personalomsättningen samt ge ökad beredskap att hantera kriser.

Forskarna skickar just nu ut enkäter om etisk stress till personal på två akutmottagningar. Sedan ska personalen bjudas in till workshopar med forskarna för att diskutera hur man kan hantera etisk stress och hjälpa till med att ta fram en evidensbaserad stödmodell, och intervjua avdelningschefer och andra med personalansvar om hur de jobbar med frågan.

Modellen ska fungera på alla akutmottagningar.

– Stödet kommer vi att utveckla ur den information som vi får fram från hälso- och sjukvårdspersonalen men med stöd av tidigare vetenskaplig litteratur, säger Clara Brune.

Finns det några stöd sedan tidigare?

– Egentligen inte. Man har prövat lite metoder och gjort småskaliga studier, men mer med fokus på stress generellt än på etisk stress. Ett etablerat, evidensbaserat stöd och ramverk/metoder för att individer ska kunna hantera etisk stress finns inte, säger Clara Brune.

Det finns dock initiativ på området. Stockholms sjukhem har exempelvis infört etiska ronder under covid-pandemin, vilket Läkartidningen tidigare har skrivit om.

– Det är jättebra och otroligt viktigt med handlingskraft, men för att visa att något fungerar behöver man ha evidensbaserad forskning som grund. Det är det vi vill lyfta fram och är ganska tidiga med, säger Ann Liljas.

Att ta bort etisk stress helt och hållet är inte möjligt – eller önskvärt.

– Tanken är inte att ta bort etisk stress som koncept, säger Clara Brune och hänvisar till KI-doktoranden Martina Gustavssons forskning om hälso- och sjukvårdspersonal i katastrofzoner. Hon betonar att etisk stress är en normal reaktion på etiska dilemman, och därför inget som man ska sträva efter att ta bort. Däremot är det bra att lära sig att hantera känslorna och försöka åtgärda påverkbara problem som orsakar etisk stress.

Vad tycker ni att man ska göra när man som läkare befinner sig i en situation som framkallar etisk stress?

– Ta upp det med en chef eller en kollega i stället för att förtränga känslorna, säger Ann Liljas.

Förutom Ann Liljas är även Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin, Bo Burström professor i socialmedicin och Niklas Juth som är universitetslektor och docent i medicinsk etik vid Karolinska institutet handledare till doktorand Clara Brune.

Läs också:
Nu måste våra folkvalda arbeta för att minska etisk stress
Viktigt med verktyg mot moralisk stress under och efter pandemin
Etisk stress bakom missnöje med arbetet
Psykolog: Viktigt att arbeta med kommunikation inom läkargruppen