I slutet av augusti publicerade Socialstyrelsen en rapport som följer upp omställningen till en mer nära vård, vilket Läkartidningen rapporterade om. I rapporten uppgav VGR att 96 procent av invånarna hade en fast läkare. Siffran kritiserades skarpt av Magnus Isacson, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin (Sfam):
–Min kommentar är att det är oseriösa siffror. Jag vet med hundraprocentig säkerhet att om du går ut på stan och frågor folk i VGR om de har en fast läkare och vad vederbörande heter så kommer inte 96 procent kunna svara på den frågan.
Och Svenska distriktsläkarföreningens (DLF) ordförande Marina Tuutma sa:
– Så länge patienter inte kan göra aktiva val och vi inte har en nationell listningstjänst, samt att regionerna inte har definierat listningstak för läkare, litar jag inte på de siffror som rapporteras av regionerna.
VGR:s presstjänst uppgav därefter för Läkartidningen hur fördelningen såg ut i regionen vid mättillfället 2022: En specialistläkare i allmänmedicin ansvarade då för 2 405 patienter och en ST-läkare i allmänmedicin ansvarade för 1 390 patienter.
Det är långt över Socialstyrelsens nationella riktvärde för fast läkarkontakt i primärvården som är 1 100 listade patienter per allmänläkare och 550 listade patienter per ST-läkare.
Därutöver definierar Socialstyrelsen fast läkarkontakt på följande sätt:
»Enligt 7 kap. 3 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen ska regionen organisera primärvården så att alla som omfattas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt välja och få tillgång till en fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Regionen får inte begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom regionen. Patienten ska få information om möjligheten att välja och få tillgång till en fast läkarkontakt hos den utförare (vårdcentral eller motsvarande vårdenhet) inom primärvården som patienten har valt genom listning.«
Läkartidningen når Janette Olsson (S), ordförande för den strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen.
Är det så att 96 procent i regionen har en fast läkare som de har valt – som de också vet om?
– Nej, det kan jag inte tänka mig, jag bor själv här och vet inte om jag har en fast läkare. Men målet är att vi ska ha det och frågan är på den politiska dagordningen i höst.
Kan siffran 96 vara missvisande om det också är så att antalet patienter per läkare inte följer Socialstyrelsens nationella riktvärde om 1 100 patienter per läkare?
– Det kan jag inte riktigt svara på. Handlingsplanen om hur vi når målet kommer upp till politiken i höst. I övrigt får jag hänvisa till primärvården hur man rapporterat.
Hur arbetar ni för att nå Socialstyrelsens mål?
– Sedan förra mandatperioden har vi ett uppdrag att nå den och just nu jobbar beredningen för nära vård med detta, tjänstepersonerna ska redovisa uppdraget i november.
Janette Olsson poängterar att regionen »har ett stort jobb att göra«.
– Vi behöver börja ta steg mot det och rapporten hjälper oss med det.
På tjänstemannasidan är Nina Bonnedahl, ekonomichef för Stab för uppdrag och produktion av hälso- och sjukvård, enig – men hon lyfter också läkarbristen.
– Diskussionerna pågår hela tiden, både på politisk nivå och på vårdcentraler. Svårigheten för oss just nu är att det inte finns tillräckligt med allmänspecialister. Kompetensbristen innebär en utmaning att uppfylla Socialstyrelsens mål.
Artin Entezarjou är en av dem som står bakom debattartikeln som ifrågasatt regionens skifte till en »nära vård«. Han är disputerad ST-läkare inom allmänmedicin och styrelseledamot för Svenska distriktsläkarföreningen, DLF, i VGR.
Han förstår att VGR inte kan nå Socialstyrelsens mål – ännu.
– Verkligheten i dag är ju som den är, men det är långt ifrån ett rimligt mål. Vi vill se ett uttalat femårs-mål på 1 100 invånare per specialistläkare i allmänmedicin.
För att åstadkomma en stabilitet i primärvården, såväl för regionanställda läkare som patienter, anser Artin Entezarjou att VGR har en hel del att jobba på.
– Jag tror att problemet bottnar i en ond spiral. I dag finns det få incitament till att vara anställd i primärvården. Hyrläkarna blir ett symtom på problemet. Regionen behöver skapa en bättre arbetsmiljö med rimliga patientlistor för de fastanställda läkarna.
Hur pass tillgänglig tycker du att din vårdcentral är för era patienter?
– Inte tillräckligt bra till specialistläkare. Vi kan genom ST-läkare och teamarbete erbjuda en god tillgänglighet men vi är borta på utbildningstjänster halva tiden. Patienter och läkare hinner därför aldrig bygga en långsiktig relation med kontinuitet som krävs för effektiv och säker vård, säger Artin Entezarjou.
Läs även: Sfam och Distriktsläkarföreningen ifrågasätter Socialstyrelsens data
(uppdaterad 2023-10-18)
