Omställningen till en god och nära vård är en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och regioner, SKR. Syftet med omställningen är att ge patienten en god, nära och samordnad vård, där primärvården fungerar som ett nav med stöd av annan hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utvärderar arbetet löpande på uppdrag av regeringen.
Enligt slutsatsen för rapporten Kontinuitet och fast läkarkontakt, som släpptes den 26 oktober, visar kartläggningen »inga tecken på ökad kontinuitet eller tillgång till fast läkarkontakt i primärvården«.
Vad tänker du om det?
– Vi har sett att primärvården inte fått stärkta förutsättningar när det gäller kompetensförsörjningen. I en tidigare rapport har vi exempelvis konstaterat att för att regioner ska kunna nå Socialstyrelsens riktvärde om 1 100 patienter per allmänläkare, skulle antalet allmänläkare i Sverige behöva öka med 80 procent, säger projektledaren Cecilia Dahlgren, ansvarig för rapporten.
Delrapporten som presenterats har kartlagt de fyra målen som berör just fast läkarkontakt och kontinuitet.
Enligt det första målet ska andelen invånare som har en namngiven fast läkarkontakt utgöra minst 55 procent.
Statistiken visar att målet är uppfyllt i cirka hälften av alla regioner. Trots att allt fler regioner kan redovisa fasta läkare för sina invånare konstaterar Vård- och omsorgsanalys stora skillnader i regionerna – och att det kan vara svårt att jämföra siffrorna.
Ur ett befolkningsperspektiv är målet däremot inte uppnått och myndigheten ser inga tecken på förbättringar.
»I våra enkäter svarar cirka en tredjedel av befolkningen att de har en fast läkarkontakt«, skriver Vård- och omsorgsanalys, samt att andelen kvinnor som har det är marginellt större jämfört med männen.
Vad tänker ni om att endast en tredjedel av befolkningen uppger att de har en fast läkarkontakt, trots att regionerna rapporterar högre siffror?
– Vi ser att det finns ett gap där och det kan finnas flera förklaringar. Till exempel skulle en patient kunna ha en fast namngiven läkare, men att patienten träffar andra läkare vid besök ändå, vilket gör att patienten inte upplever att den har en fast läkarkontakt, säger Cecilia Dahlgren.
När det gäller det andra målet har det inte heller uppnåtts.
Målet handlar om en 20-procentig ökning av kontinuitetsindex till såväl läkare som totala antalet vårdkontakter. Kontinuitetsindex är ett internationellt index som beräknas för patienter som har gjort tre eller fler besök under de senaste 18 månaderna, på den vårdcentral som de är listade på. Värdet blir lägre när patienten träffar fler läkare.
Det tredje målet går inte att följa upp eftersom myndigheten saknar data att granska – ett problem som kvarstår sedan förra årets mätning. Målet handlar om att minst 80 procent av äldre på särskilda boenden ska ha en fast läkarkontakt.
Och där visar det sig att regioner och verksamhetschefer rapporterar att tillgången till fast läkare är god.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, håller däremot inte med, då myndighetens tillsynsgranskningar visat på brister i kontinuiteten, enligt Vård- och omsorgsanalys.
– Det bidrar också att vi tycker att det blir svårt att uttala sig, när olika undersökningar visar olika resultat, säger Cecilia Dahlgren.
Brist på data är även fallet för det fjärde målet som lyder att »en betydande ökning av kontinuitetsindex till läkare ska ha skett för personer i särskilt boende«.
Vad tänker ni om att bristen på data gör det svårt att utvärdera både mål 3 och 4 som berör kontinuitet?
– Det blir väldigt svårt att kartlägga hur tillgången till fast läkare ser ut för personer på särskilda boenden. Vi tror att det är viktigt att fortsätta undersöka detta, då det här är en grupp med stora behov av kontinuitet.
I årets delrapport har även målens ändamålsenlighet analyserats. Vård- och omsorgsanalys konstaterar att det i alla mål finns delar som kan definieras på ett tydligare sätt, exempelvis »ur vilket perspektiv och med vilken metod mätningarna ska göras« när det gäller måluppfyllelsen om fast läkarkontakt.
Därtill föreslår myndigheten tidssatta mål och att mätbarheten bör förbättras när det gäller kontinuiteten.
Om ett år ska myndigheten igen kartlägga kontinuiteten och tillgången till fast läkarkontakt.
– Och i mars 2025 redovisar vi en slutrapport. Då kommer vi också med rekommendationer, säger Cecilia Dahlgren.
Läs även:
Rapport: Långt kvar till nationella mål om kontinuitet i primärvården
Vårdanalys: Sverige fortsatt långt efter med fasta vårdkontakter
