Låg risk för långa sjukfall bland läkare enligt ny statistikrapport

Rapporten har fokus på sjukfall med psykisk diagnos som inträffat under perioden 2007–2021 inom kommuner och regioner och för privatanställda arbetare. Den visar vilka diagnoser som är vanligast och vilka yrkes- och åldersgrupper som har högst risk att drabbas.

Psykiska diagnoser är en av de vanligaste orsakerna till långvarig sjukfrånvaro inom kommuner och regioner och förstämningssyndrom (till exempel depression), reaktion på svår stress och ångestsyndrom står för 9 av 10 sjukfall med psykisk diagnos.

I kommuner och regioner har yrkesgruppen socialt arbete högst risk att drabbas. För läkare är risken lägre än snittet – 6,9 per 1 000 sysselsatta jämfört med 10,5 per 1  000 sysselsatta år 2021 för samtliga yrkesgrupper. Sedan 2017 har en minskning skett i yrkesgruppen. 2017 var det 7,6 långa sjukfall med psykiska diagnoser per 1 000 sysselsatta läkare. Totalt var det 234 långa sjukfall bland läkare 2021. Av dem var 169 kvinnor.

Det är vanligare att kvinnliga läkare insjuknar. 2021 var det 9,2 långa sjukfall med psykiska diagnoser bland kvinnliga läkare jämfört med 4,2 för manliga läkare.

Antalet sjukfall med psykisk diagnos för samtliga undersökta avtalsområden ökade 2011–2015, minskade mellan 2016 och 2020 för att återigen öka mellan 2020–2021. Risken att drabbas är störst för kvinnor i åldern 36–45 år. Kvinnor har mer än dubbel så hög risk för sjukfrånvaro på grund av psykisk diagnos än män.

Geografiskt är risken för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos störst i Dalarnas län med 10,2 långa sjukfall per tusen sysselsatta och lägst i Stockholms län, med 5,8 sjukfall per tusen sysselsatta.