Aftonbladets grävprogram 200 sekunder har granskat utländska läkarutbildningar i Lettland, Polen, Tjeckien och Litauen, land som är populära för svenskar att utbilda sig till läkare i.

Enligt granskningen är fusk vanligt bland studenterna – bland annat genom att plugga in gamla prov eftersom samma frågor återkommer termin efter termin. En del antagningsprov är också bristfälliga. 200 sekunders reporter lyckas komma in på en internationell läkarutbildning i Polen genom att googla fram rätt svar under intagningsprovet, som görs hemma på distans.

Granskningen bygger bland annat på sex läkarstudenters vittnesmål. Ingen av dem går kvar på en läkarutbildning i östra eller centrala Europa i dag. En har gett upp planerna på ett bli läkare och de andra har valt att gå klart utbildningen i ett annat land. Läkartidningen har pratat med två av dem. De vill vara anonyma, vi kallar dem Pontus och Fredrik.

Pontus påbörjade studierna i Riga, Lettland – som de senaste åren har varit den populäraste studieorten utomlands för svenska läkarstudenter – men bytte sedan till ett svenskt universitet. Fredrik började i sin tur studera i Litauen, men bytte också till ett svenskt läkarprogram.

De reagerade på varsitt håll på hur det fungerade på läkarutbildningarna i Litauen och Lettland. Via ett studentforum fick de kontakt med varandra och flera andra läkarstudenter och började byta erfarenheter.

– Vi delade skräckhistorier om undermåliga utbildningar. Sedan började vi samla ihop bevismaterial eftersom vi vill belysa det här problemet, säger Pontus.

– Jag trodde att det bara var på mitt universitet. När jag fick höra att det var samma sak i Polen, Tjeckien och Lettland kände jag att vi måste berätta om detta, fyller Fredrik i.

Vad är det för brister?

– Tentorna är nästan identiska och används år efter år. Du behöver bara få tag på ett gammalt prov och lära dig svarsalternativen. Resultatet blir att man vet att fråga 5 har svar B men inte vad ibuprofen är, säger Pontus.

Enligt Pontus och Fredrik väljer många studenter att lära sig gamla prov utantill, i stället för den kunskap de behöver som läkare. De beskriver det som ett vedertaget sätt att studera på.

– Jag gjorde det själv i början. Sedan byter man till ett svenskt universitet och märker att det inte är så det går till – du måste ha en grund, det räcker inte att man lär sig ett svarsalternativ, säger Pontus.

Enligt studenterna är universiteten medvetna om det förekommer fusk, men väljer ändå att återanvända 80–90 procent av frågorna.

Läkarstudenterna har bland annat samlat in bevis i form av ett stort antal skärmdumpar, som Läkartidningen tagit del av, som visar hur prov och examinationer delas mellan studenter.

Pontus och Fredrik uppger att de vet läkare som fuskat sig igenom hela läkarutbildningen och nu arbetar i Sverige.

– Man kan enkelt fuska sig in på programmet och igenom hela eller stora delar av programmet. Det finns inga sätt att fånga upp olämpliga personer. Det är ett enormt systemfel, säger Pontus.

Han fortsätter:

— Jag vill inte att mina framtida barn ska behandlas av en läkare som fuskat sig in på och igenom en hel läkarutbildning.

– Långt ifrån alla åker till de här länderna med tanken om att de ska fuska. De vill bli duktiga läkare. Men det är möjligt för rötägg att få legitimation och jobba i svensk sjukvård utan någon kunskap överhuvudtaget, fyller Fredrik i.

De är oroliga för att svenska patienter ska drabbas.

Läkarstudenterna har larmat lärosätena om bristerna, liksom svenska myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen – som utfärdar svenska läkarlegitimationer. Men eftersom EU-utbildningarna godkänns automatiskt enligt Yrkeskvalifikationsdirektivet är det svårt för svenska myndigheter att granska brister i andra länders utbildningar. Direktivet bygger på en tillit till att varje EU-land själva ser till att yrkesutbildningarna fungerar som de ska.

– Socialstyrelsen har lyft frågan internt och externt men sagt att det ligger utanför deras ansvarsområde. De kan inte göra något, säger Pontus.

Läkarstudenterna är även skarpt kritiska till praktiken under utbildningarna i Östeuropa, som de beskriver som mycket bristfällig.

– Universiteten lever upp till en standard på pappret, men inte i verkligheten. Det kan alla som studerat där intyga, säger Pontus som berättar att han bara fick en timmes praktik under kirurgiblocket.

De upplever att språkbarriären försvårar både den teoretiska inlärningen men framförallt den praktiska färdigheten som att kommunicera med patienter.

– Du får aldrig träffa patienter självständigt. Ska du göra praktik på en vårdcentral bygger det på att du kan kommunicera med patienterna, säger Fredrik.

En del föreläsningar är också på det lokala språket, uppger studenterna.

Om det är så mycket fusk och brister – hur kommer det sig att detta kan fortsätta?

– Universiteten tjänar massor på detta. Underkänner de studenter kan de inte ta in nya. De ser mellan fingrarna, säger Pontus.

Det handlar om stora summor, påpekar Fredrik:

– En terminsavgift varierar mellan 100 000 kronor och 130 000 per person. För hela läkarutbildningen får universiteten in ungefär 700 000–800 000 kronor per student.

Samtidigt accepterar majoriteten av läkarstudenter bristerna och har små möjligheter att påverka utbildningen, menar de.

– Har du lagt en halv miljon på att studera på ett sådant universitet vill du inte skjuta dig själv i foten och berätta om problemen. Det kommer inte gynna dig att du erkänner att du är en sämre läkare, säger Fredrik.

– Men vi som flyttat därifrån kan ge ett perspektiv och belysa detta. Grunden till att vi berättar handlar om patientsäkerhet, fortsätter Pontus.

200 sekunder har gått igenom alla fall med indragna läkarlegitimationer i Sverige sedan 2020. Var tredje läkare som blivit av med legitimationen är utbildad i Östeuropa – trots att bara var tionde läkare i den svenska läkarkåren är utbildad där.

Aftonbladets 200 sekunder har försökt ställa lärosätena till svars, men svaren är knapphändiga. Chefen för den internationella läkarutbildningen i Riga medger i ett mejl att fusk förekommer, men uppger att varje fusktillfälle utreds.

Även svenska läkare vittnar om kunskapsluckor bland de utlandsutbildade läkarna.

– Som överläkare och handledare ser jag att fler och fler som läst läkarutbildningen utomlands brister framför allt i sin praktiska kunskap, säger Christian Unge, överläkare vid Danderyds sjukhus till 200 sekunder.

Pontus och Fredrik tycker att det behövs ett obligatoriskt kunskapsprov, som inkluderar både teoretiska och praktiska färdigheter, för alla EU-utbildade läkare som vill jobba i Sverige, liknande det som läkare utbildade utanför EU måste göra för att få svensk legitimation. De vill även se stärkt tillsyn och krav på läkarutbildningarna i Östeuropa.

– Vi hoppas på att detta ska få uppmärksamhet och att de som kan göra något åt detta agerar. För vi kan inte göra mer än vi gjort nu. Förhoppningsvis kan Centrala studiestödsnämnden ställa krav på universiteten, säger Pontus.

Läs också:

Svårt att agera mot brister i utländska läkarutbildningar 
Efter fusklarm – ministern kan dra in studiestöd