Förra året la Sveriges läkarförbund student (SLF student) fram en motion om att Läkarförbundet ska jobba för att minska antalet utbildningsplatser – eller i vart fall att de inte ökas mer. Då fick föreningen avslag. Läkarförbundet menade att förbundets mål är att staten ska ha ett helhetsansvar för läkarnas utbildning och att det pågår ett arbete i den riktningen.
Till årets fullmäktigemöte gör studenterna ett nytt försök att övertyga fullmäktige.
Från 2017 fram till 2023 har läkarutbildningen byggts ut med 440 platser. Syftet är att säkra kompetensförsörjningen av läkare. Ett annat syfte var, enligt Helene Hellmark Knutsson (S) som var minister för högre utbildning och forskning 2014–2019, att bli mindre beroende av utlandsutbildade läkare.
Men alla har inte jublat över satsningen.
Det har blivit för trångt på läkarutbildningen. »Brist på lokaler, material, lärare har orsakat schemasvårigheter samtidigt som den nationella handledarbristen har lett till större studentgrupp med färre patientmöten per student«, skriver föreningen i motionen till årets fullmäktigemöte.
– Vi är för många läkarstudenter på lärosätena. Vi får ständigt rapporter om det. Hur utbyggnaden än motiveras, får vi inte den utbildningskvalitet som vi förväntar oss och hoppats på, säger Martin Macek, ordförande SLF student och läkarstudent i Lund.
– Vi skickas längre och längre från universiteten när vi ska göra praktik för att antal studenter per handledare ska vara rimligt. Jag hade min kirurgplacering i Växjö, tillägger han.
Enligt honom är det framför allt den verksamhetsförlagda utbildningen som brister. Om inget görs kommer det äventyra patientsäkerheten, när dåligt utbildade läkarstudenter tvingas inleda yrket med osäkra vikariat och dålig arbetsmiljö i väntan på AT/BT, menar SLF student.
Läkarförbundet svarar att styrelsen vill ha ett statligt helhetsansvar när det gäller styrning och samordning av grundutbildningen och AT/BT (allmäntjänstgöring och bastjänstgöring), vilket skulle motverkas av att Läkarförbundet försöker styra dimensioneringen. Därför yrkar förbundsstyrelsen på avslag och hänvisar till Nationella vårdkompetensrådets pågående arbete med att göra en nationell kartläggning och ta fram en plan för sjukvårdens kompetensförsörjning, vilket man ser som ett bra steg mot ett ökat statligt ansvar för dimensioneringen.
Även Sveriges yngre läkares förening, Sylf, har tidigare riktat kritik mot regeringens utbyggnad av läkarutbildningen.
– De senaste åren har allt fler läkare examinerats, men regionerna har misslyckats totalt med att möta upp behovet av utbildningstjänster, främst avseende AT. Vi har nu en stor pool av underläkare som arbetar utan handledning och under sämre förhållanden än sina kollegor och köerna till AT växer för varje år som går, sa Madeleine Liljegren, tidigare ordförande i Sylf för några år sedan.
Inför årets fullmäktigemöte har SLF student även lagt fram en motion om att Läkarförbundet ska kartlägga behov och tillgång av BT-tjänster, och verka för att regionerna erbjuder tillräckligt med AT- och BT-tjänster. Även om väntetiden till AT har bromsat, och legat konstant på 11 månader de senaste åren är det fortfarande alldeles för lång väntan enligt SLF students ordföranden Martin Macek.
Han är orolig för att regionerna plötsligt kommer dra ner kraftigt på AT-tjänsterna när BT införs brett.
– Vi kommer ha läkare som är sjukskrivna, får barn, forskar, tar studieuppehåll eller av andra skäl och kommer behöva göra AT. Dessutom har vi köer och en skuld att beta av. Det är viktigt att regionerna kan bidra med BT-platser samtidigt som man fortsätter tillhandahålla ett stort antal AT-platser.
Förbundsstyrelsen håller med om problemet och svarar att man redan arbetar hårt med frågan, bland annat genom att lyfta fram behovet av fler utbildningstjänster i media och till beslutsfattare. Däremot anser förbundsstyrelsen, även när det gäller AT/BT, att det är staten som bör kartlägga läkares utbildningstjänster och se till att antalet möter det nationella behovet.
Fotnot: Läkarförbundets fullmäktige beslutade att förbundet ska kartlägga hur många BT-tjänster som erbjuds i varje region, hur många läkare som är i behov av BT samt verka för att landets regioner erbjuder tillräckligt många AT- och BT-platser. Däremot röstades yrkandet om att minska antalet platser på grundutbildningen ner.
(uppdaterad 2023-11-09)
