Hallå där Elisabeth Rynning, gästprofessor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet. Vad är syftet med konferensen?
– Syftet är att se hur kan man skapa en konstruktiv dialog mellan etik och medicinsk rätt som kan förmedlas till praktisk kunskap inom vård och forskning. Det är ju två olika normsystem; inom medicin och forskning finns en jättestark tradition av etisk normering, medan juridiken är mer robust och demokratiskt viktig för att skydda människor. Tanken är att det här samspelet mellan olika professioner kan leda till ett väldigt gott skydd för mänskliga rättigheter i vård och forskning.
Är det någon särskild fråga som är på agendan?
– Nej, det handlar om vad för typ av informationsutbyte vi behöver få till för att främja samarbetet mellan yrkesgrupperna. Så vi kommer fokusera på samarbetet men använda sakfrågor som exempel. En fråga kan vara hur man fattar beslut som gäller patienter som inte har beslutsförmåga att bestämma själva, som dementa eller strokepatienter.
Hur stort är intresset?
– Det är ett 70-tal anmälda och det är välkända aktörer från den medicinska rätten och medicinska etiken. Det är också en hel del representanter från vården och forskningen liksom andra berörda myndigheter, så det kommer vara en bred grupp som finns med.
Tror du att konferensen kommer att mynna ut i något särskilt?
– Jag hoppas att den bidrar med större öppenhet och förståelse för våra olika kulturer inom professionerna. Alla arbetar på olika sätt med att främja mänskliga rätter, som rätten till liv och hälsa, skydd av människors privatliv. Det är viktigt att professionerna förstår varandras sätt att arbeta och att de fyller olika funktioner.
