Runt förra årsskiftet gick den kinesiska staten in som delägare i företaget Tencent, som i sin tur är delägare i exempelvis svenska Doktor.se. I Region Stockholm debatterade politikerna om en ägarprövning skulle göras, men det dåvarande styret landade i att inte göra någon.
Förra året lades också ett bud på det australiska bolag som i förlängningen äger svenska Capio, som bland annat driver S:t Görans sjukhus i Stockholm. Det budet kom av ett konsortium riskkapitalister, där bland annat ett amerikanskt investmentbolag och en statlig fond från Förenade arabemiraten ingick. Affären blev inte av. Men liksom Tencent-affären, väckte budet frågor om utländskt inflytande i svensk sjukvård, bland annat när det gäller stater som inte är demokratier.
Till årets fullmäktigemöte i Läkarförbundet, har fyra enskilda motionärer gått samman i en motion med frågan »ska vem som helst få svensk sjukvård?«. De vill att Läkarförbundet verkar för att sjukhus i första hand drivs i offentlig regi.
De vill bland annat göra en liten men avgörande ändring i Läkarförbundets politiska program. I det finns nämligen meningen »Fler sjukhus, vårdcentraler och andra vårdenheter än i dag ska kunna drivas av andra vårdgivare än regioner«. Där vill motionärerna att ordet »sjukhus« stryks.
– Vi tänkte att det var lättast att få igenom; att ändra så lite som möjligt, säger Kuba Rose som är initiativtagare till motionen.
Han är ST-läkare på onkologen på Södersjukhuset och har tidigare skrivit debattartiklar i Läkartidningen om ämnet. För det fick han också Läkaresällskapets »Debattpriset röst« förra året.
Kuba Rose framhåller att privat ägande kan vara bra, såsom när några läkare går ihop och driver en vårdcentral tillsammans i aktiebolagsform. Men när investmentbolag är inblandade tycker han att det blir mer vanskligt, med eller utan utländskt ägande.
– Är det en extern ägare som investerar finansiellt, bryr de sig inte om patienterna, säger han.
Motionärerna anser att det är svårt att garantera att (utländska) investerares ändamål och värdegrund är förenlig med svenska patienters och svensk vårdpersonals intressen. Och eftersom bara kapitalstarka ägare kan driva nya privata sjukhus, tycker de att Läkarförbundet indirekt verkar för att öka vårdkoncernernas makt. Därför vill de att förbundet främst ska arbeta för att sjukhus drivs offentligt.
Men Läkarförbundets styrelse håller inte med om att det är principiellt fel med privatägda sjukhus. Man vill därför inte undanta sjukhus från arbetet för en ökad mångfald i ägandet. »Det vore att göra en omotiverad skillnad på verksamheter«, skriver styrelsen i sitt svar till motionen, där man yrkar på avslag i frågan.
– Jag är inte så förvånad, säger Kuba Rose, men ändrar sig snart:
– Eller… ja, lite förvånad kanske. Det hade inte varit svårt att ta bort sjukhus ur den här meningen. Jag kan inte förstå varför man så hårt ska försvara det.
Motionen föreslog också att Läkarförbundet ska verka för att länder som inte är demokratier (definierat av Utrikesdepartementet), inte ska få äga svensk sjukvård. Här tycker förbundsstyrelsen att tillräckligt arbete redan bedrivs. Man verkar för en förbättrad styrning av hälso- och sjukvården och för demokratiska värderingar. Styrelsen lyfter även att staten skulle kunna arbeta fram ett system med eventuell blockering av utländska investeringar i samhällsviktiga sektorer.
Kuba Rose hoppas att motionen ska väcka debatt på fullmäktigemötet i november. Han påminner om frågan om privata sjukförsäkringar vid förra årets fullmäktigemöte. Där gick fullmäktige emot styrelsen och bestämde att man ska arbeta för att patienter med privata sjukförsäkringar inte prioriteras i offentlig vård.
– Där blev ju styrelsen överkörd. Det finns en möjlighet att det blir så nu också, men det är omöjligt att veta, säger Kuba Rose.
Läs även:
Privat försäkrade patienter ska inte prioriteras i offentlig vård
Ingen prövning av kinesiskt ägande i Doktor.se
Möjligt bud på Capios ägare: 140 miljarder
