I veckan har SKR ordnat en rad seminarier om hur olika verksamheter utsätts för välfärdsbrott, det vill säga brott där man missbrukar regionala eller kommunala medel. Syftet är att öka kunskaper och dela erfarenheter.
För SKR blev en undersökning som gjordes 2021 om välfärdsbrott i kommunerna en ögonöppnare.
– Man har inte riktigt haft koll hur välfärdsbrotten tagit sig uttryck eller i vilken omfattning. Det är klart vi vetat att det finns ekonomisk brottslighet, som bedrägerier. Men det har gått lite under radarn, säger Christina Kiernan som är SKR:s samordnare mot välfärdsbrottslighet.
Hennes tjänst skapades förra året, som ett resultat av undersökningen. Då startade även SKR flera nätverk för att samla myndigheter, kommuner och regioner.
– Det har blivit väldigt tydligt att det finns ett behov prata med varandra bland dem som arbetar med detta. Men det har också blivit tydligt att de som inte arbetar med frågorna har ett mycket stort behov av att lyssna på dem som kommit längre, säger Christina Kiernan.
Nätverket för landets 21 regioner startade för ett år sedan. 6 regioner deltog på det första mötet. I nuläget är knappt hälften av regionerna med, men fler är på väg att ansluta.
I en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, »Välfärdsbrott mot kommuner och regioner« som kom förra året, beskrivs stora brister hos kommuner och regioner när det gäller förmågan att upptäcka välfärdsbrott.
– Många regioner jobbar med fördjupade granskningar, men inte strukturerat mot välfärdsbrottslighet än. För att kunna motverka på riktigt är det viktigt att alla är med på båten, säger Christina Kiernan.
Det är bara Västra Götalandsregionen, VGR, och Region Stockholm som har särskilt avsatta personer som arbetar mot välfärdsbrott. Region Skåne på väg att införa det, och andra regioner har också börjat fundera på det.
Enligt en myndighetsgemensam rapport från bland andra Polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen och Arbetsförmedlingen är välfärdsbrott riktat mot hälso- och sjukvård är på väg att bli en ny kassako bland organiserade kriminella. Läkartidningen har tidigare skrivit om att Ekobrottsmyndigheten varnar för det.
Dagens upphandlingsregler gör det svårt att stänga ute oseriösa aktörer, enligt SKR. I dag finns det hela koncerner utan egentlig verksamhet som bara används för att upphandlas, och på så vis kunna plocka ut pengar från regionerna. Blir de påkomna, byter de region.
En av Christina Kiernans uppgifter är att ha en fördjupad lägesbild över välfärdsbrottsligheten. Hon beskriver det som komplicerat. Inom sjukvården kan välfärdsbrotten exempelvis handla om fakturering för falska vårdbesök och utfärdande av falska intyg. I dag finns ingen tydlig bild över omfattningen. Men det handlar sannolikt om stora summor. Christina Kiernan ger ett nytt ärende i VGR som en fingervisning. Regionen hävde nyligen avtalet med en privat vårdcentral och krävde tillbaka 85 miljoner kronor, efter felaktigheter som upptäcktes vid en granskning av journaler gällande multimodal rehabilitering, MMR. Vårdcentralen polisanmäldes också för grovt bedrägeri. Vårdcentralens verksamhetschef har sedan ifrågasatt regionens utredning och i en intervju uppgett att hen känner sig dömd på förhand.
Ett relativt stort problem enligt SKR, är läkare som missbrukar sin förskrivningsrätt. Det handlar främst om narkotiska preparat men även om andra eftertraktade läkemedel som botox och bantningspreparat. En del har kopplingar till kriminella nätverk.
– Det är så klart bra för kriminella att ha nära kontakt med läkare eftersom de kommer åt mycket narkotika och kan skriva ut olika typer av intyg.
Är välfärdsbrott i sjukvården ett ökande problem?
– Ja, vi tror det. Vi får mer och mer problem med välfärdsbrottslighet men det är svårt att veta om det beror på att fler inser att »här kan man göra sig en hacka på ett enkelt sätt« eller att det varit så här länge utan att vi upptäckt det.
Sannolikt finns ett mörkertal. Kontrollsystemet bygger på att man exempelvis larmar Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Upptakten kan vara att ett apotek reagerar på en läkares förskrivning. Men det fungerar förstås inte om hela kedjan från förskrivande läkare till apoteket är kopplade till eller drivs av kriminella aktörer.
– Har man en läkare som begått brott genom att skriva ut stora mänger av en medicin och en vårdcentral och ett apotek som drivs av ett kriminellt nätverk finns det ju ingen som kommer larma till Ivo.
Det är inte heller självklart att göra en polisanmälan när man kan misstänka att ett brott begås. Många regioner fokuserar på att häva kontrakt och kräva tillbaka pengar, enligt SKR.
Det leder i sin tur dels till att samhället inte ser att den här brottsligheten finns, dels att domstolen inte kan döma ut exempelvis näringsförbud. Är man inte dömd för brott finns inte heller någon tydlig uteslutningsgrund i kommande upphandlingar och eventuella legitimationer kan inte återkallas, påpekar Christina Kiernan.
Ett ytterligare hinder är patientsekretessen. Reglerna skyddar ibland gärningspersonen mer än patienterna, anser Christina Kiernan som tycker att det behövs en differentierad sekretess där man enklare kan polisanmäla brott och dela information mellan kommuner och regioner.
Hon anser även att regionerna behöver bli bättre på att kolla upp referenser på exempelvis läkare och leverantörer.
– Vi är generellt dåliga på det. Om vi tog ordentliga referenser, skulle vi ha färre läkare som kan hoppa mellan olika regioner och färre oseriösa företag i våra upphandlingar.
Vad är allra viktigast att göra nu för att stävja välfärdsbrotten?
– Att börja prata om den här brottsligheten för att alla ska veta vad vi ska vara vaksamma på. För SKR:s del handlar det också om att få alla regioner att inse att den här brottsligheten finns över hela landet och att alla är utsatta. Sedan måste vi polisanmäla brotten och polisen måste utreda dem, säger Christina Kiernan.
Vad kan man göra som vanlig seriös läkare för att bidra till att försöka minska välfärdsbrotten?
– Ta tecken du ser eller hör på allvar. Hör man att det pratas och går rykten om en kollega till exempel – tala om det för en chef, HR eller använd en visselblåsarfunktion.
På fredagens digitala seminarium om välfärdsbrott i regionerna talade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
– Vi har sett detta inom andra sektorer inom den offentliga välfärden tidigare. I dag vet vi att detta även finns i hälso- och sjukvård; i primärvård eller när läkare skriver ut recept – inte till patienter utan till kriminell verksamhet.
Det är nödvändigt att »höja garden«, enligt ministern. Framför allt för patientsäkerhetens skull.
– Det vi nu behöver göra är att gå igenom alla lagar, se hur de kan förändras och förbättras, sa Acko Ankarberg Johansson och nämnde bland annat sekretessbrytande bestämmelser, uteslutningsgrunder, ökade möjlighet att ställa krav och stärkt tillsyn.
Och fortsatte:
– Från regeringens sida utesluter vi inget i nuläget. Vi tittar på alla sorters åtgärder. Både på att förstärka de verktyg som redan finns, och pröva frågan om en extra kontroll/tillståndsprövning.
Läs också:
S om välfärdsbrott: »Brännmärk individer som missköter sig«
Fuskjägare i Stockholm granskar bokföring för att upptäcka brister
Ekobrottsmyndigheten: Regioner bör ganska vårdbolagens ekonomi
