En ny granskning från Aftonbladet visar på utbrett fusk och allvarliga brister på flera internationella läkarutbildningar i östra och centrala Europa. Läkartidningen har även intervjuat två läkarstudenter som varnar för att gå läkarprogrammen. De uppger att det är möjligt att både fuska sig in på dem och igenom stora delar eller hela läkarutbildningar.

Hur ser du på det som framkommer i granskningen?

– Det är jätteallvarliga saker som lyfts fram. Det är oroväckande och bekymmersamt både för individer som får en undermålig utbildning och kan bli bekymmersamt om de sen ska verka som läkare – om bristerna stämmer, säger Emelie Hultberg som sitter i Läkarförbundets styrelse och är ordförande för förbundets utbildnings- och forskningsråd, UFO.

Är du överraskad?

– Jag är överraskad över den omfattning som beskrivs i programmet och nivån på fusket, som att tentor inte ändras. Men vi har hört att det finns upplevelser om att många utländska utbildningar har mindre praktiska inslag än de svenska utbildningarna, säger Emelie Hultberg.

Emelie Hultberg. Foto: Läkarförbundet.

Hon berättar att studierektorer exempelvis har diskuterat behovet av att införa någon form av diagnostiska test för EU-utbildade läkare för att kunna fånga upp kunskapsluckor.

Läkarstudenter har också kontaktat Läkarförbundet och berättat om brister i utbildningen. Men förbundet har varken mandat eller kompetens att granska och bedöma kvaliteten på andra länders läkarutbildningar, utan det är upp till varje enskilt land att säkerställa en god utbildning.

– Utmaningen är att det är en svår arena för oss att agera på. Det är aktörer och myndigheter i respektive land som har tillsynsskyldighet. Det är viktigt att de processerna fungerar – och de verkar inte ha fungerat fullt ut här, säger Emelie Hultberg. Hon tillägger:

– Vi följer förstås effekterna av granskningen noga och stöttar våra medlemmar.

Enligt EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv (se faktaruta) ger godkänt legitimationsbevis från ett annat EU-land även rätt att jobba som läkare i Sverige (om språkkraven uppnås) – precis som svenska läkare har rätt att arbeta i andra EU-länder. Socialstyrelsen har dock inte mycket att säga till om.

»Yrkeskvalifikationer erkänns om man har korrekt dokumentation, eventuella fusk på tentor eller brister i en utbildning/på ett universitet kan vi tyvärr inte upptäcka i vår process«, skriver Socialstyrelsen i ett svar på läkarstudenternas uppgifter om fusk och brister på läkarprogram i fyra länder i östra och centrala Europa.

Myndigheten uppger att de har skickat vidare studenternas uppgifter om fusk och brister till Centrala studiestödsnämnden (CSN), Universitets- och högskolerådet (UHR) och även de nordiska grannländerna. UHR har ett samordnande ansvar för yrkeskvalifikationsdirektivet och ingår i ett internationellt nätverk inom EU/EES. »Vid eventuella tillämpningsproblem vänder vi oss till dem«, skriver Socialstyrelsen.

CSN har tagit del av uppgifterna.

– Det är fullkomligt orimligt att svenska studiemedel lämnas till utbildningar utomlands som har sådana kvalitetsbrister, säger Joacim Strömblad, utredare på rättsavdelningen på CSN, till Läkartidningen.

Känner ni igen bilden som ges i Aftonbladets granskning?

– Ja, det har funnits signaler på detta under en längre tid. Vi har fått liknande uppgifter om sjuksköterske- och läkarutbildningar i Bulgarien och Rumänien för några år sedan.

Men även Joacim Strömblad uppger att det är svårt att agera från svenskt håll.

– Grundtanken med EU-samarbetet är att man ska kunna lita på varandras institutioner, säger Joacim Strömblad.

Han fortsätter:

– Man ska inte behöva kolla saker dubbelt utan ska kunna förutsätta att kontrollerna fungerar inom respektive land. När de inte gör det blir det problem hela kedjan ut. Det Sverige kanske skulle kunna göra om det är tillräckligt problematiskt är att lyfta detta på EU-nivå.

Kan CSN göra något?

– Vi kommer ta en dialog med vår uppdragsgivare, alltså Utbildningsdepartementet, för att se om man bör gå vidare med detta på något sätt, säger Joacim Strömblad.

Han, liksom Socialstyrelsen, hänvisar till UHR.

– De måste säga ja för att vi ska kunna lämna studiemedel till utländska utbildningar. Men den granskningen är ganska rudimentär eftersom utbildningen står under statlig tillsyn i det aktuella EU-landet. Det är inte deras uppgift att agera Skolinspektion för utländska utbildningar, säger Joacim Strömblad.

UHR säger sig inte heller kunna agera. Lovisa Skeppsholm, myndighetens ställföreträdande nationella samordnare för yrkeskvalifikationsdirektivet, skriver i ett mejl till Läkartidningen att det är »en fråga om granskning och kvalitetssäkring av utbildning i de aktuella länderna och sådant görs inte inom ramen för yrkeskvalifikationsdirektivet. Kvalitetssäkring av utbildning är respektive lands ansvarsområde och det är kvalitets-/tillsynsmyndigheter i de berörda länderna som kan svara på detta«.

Behövs det – enligt Läkarförbundet – några lagändringar/förändringar för att komma åt brister i yrkesutbildningar utomlands och säkra att EU-utbildade läkare har de kunskaper som krävs?

– Jag har svårt att svara på det nu. Vi har inte tillräckligt med material för att kunna göra den bedömningen, säger Emelie Hultberg.

Läkarförbundet har lagt ut ett uttalande på sin webbplats med anledning av Aftonbladets granskning. I inlägget ger man rådet till läkarstudenter utomlands, som upplever kvalitetsbrister i utbildningen, att vända sig till sin fakultet och om det inte hjälper till tillsynsmyndigheter.

»Försök i första hand ta upp det med din fakultet. Om universitetet inte hörsammar dina synpunkter på utbildningen så kan du vända dig till det organ som arbetar med tillsyn och kvalitetssäkring av högre utbildning i det land där du studerar«, skriver Läkarförbundet.

Läkarförbundet har ingen sammanställning över utbildningskvaliteten på olika utländska utbildningar. I förbundets nya Grundutbildningsenkät ingick visserligen studerande vid utländska universitet, men antalet är för litet för att dra några säkra slutsatser.

Läkartidningen har sökt Sveriges läkarförbund student utland för en kommentar.

Läs också:
Läkarstudenter larmar om utbrett fusk på läkarprogram utomlands
Fem studenter får tillbaka studiemedlet
CSN stoppar utbetalningar till läkarstudenter i Bulgarien
»Felaktig nyhetsrapportering skadar vår trovärdighet«

Vem har ansvar för vad?

Socialstyrelsen utfärdar svenska läkarlegitimationer och specialistbevis med mera.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) granskar kvaliteten på svensk högskoleutbildning, dock ej utländska utbildningar.

CSN hanterar frågor som rör rätten studiemedel vid utbildningar inom Sverige och utomlands.

Universitets- och högskolerådet (UHR) är ansvariga för frågor som rör yrkeskvalifikationsdirektivet i Sverige.

Källa: Läkarförbundet

Kontroll av utbildningskvalitet sköts av respektive land

Det är upp till varje enskild medlemsstat i EU att kvalitetsgranska och säkra kvaliteten på högre utbildning i det egna landet. I Sverige är det Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som granskar kvaliteten på högre utbildning (men inte utländska utbildningar). I andra länder är det motsvarande nationellt kvalitetssäkrande tillsynsorgan som har det ansvaret. Det finns en paraplyorganisation som består av olika nationella kvalitetssäkringsorganisationer. ENQA – Universitetskanslersämbetet (uka.se)

Källa: Läkarförbundet

Yrkeskvalifikationsdirektivet

Inom EU gäller något som heter yrkeskvalifikationsdirektivet (YKD). Det innebär i korthet att om ett EU-land har utfärdat läkarlegitimation, så har man rätt att jobba som läkare även i andra EU-länder. Landet kan dock ställa vissa krav utöver detta, exempelvis krävs det kunskaper i svenska, danska eller norska för att få arbeta som läkare i Sverige.

Källa: Läkarförbundet